Nytt policypaket ska minska EU:s digitala beroenden

De senaste årens geopolitiska spänningar har blottlagt Europas sårbarheter i globala beroendekedjor, från energi och kritiska råvaror till digital infrastruktur, halvledare och avancerad teknik. När EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal i Europaparlamentet om tillståndet i unionen 2025, betonades att Europas teknologiska suveränitet (självständighet) är avgörande för konkurrens- och motståndskraften och unionens säkerhet.

Beroendet är påtagligt inom det digitala området, där EU idag är beroende av aktörer utanför unionen för över 80 procent av viktiga digitala produkter, tjänster, infrastruktur och immateriella rättigheter. I Sverige har frågan aktualiserats genom diskussionen om amerikanska molntjänster i offentlig sektor, bland annat när Försäkringskassan öppnat för att använda Microsoft Teams för delar av sin interna kommunikation samtidigt som känslig information ska hållas utanför tjänsten.

Teknologisk suveränitet ses inte enbart som en fråga om säkerhet, utan också om Europas ekonomiska konkurrenskraft. AI-utvecklingen beskrivs ofta som ett större ekonomiskt skifte, där tillgången till digital kapacitet, data och avancerad teknik blir avgörande för framtidens tillväxt. I Mario Draghis konkurrenskraftsrapport från 2024 lyftes ökade investeringar och bättre villkor för europeiska företag fram som nödvändiga för att EU ska kunna hålla jämna steg med USA och Kina. Utmaningen för EU är därmed både att minska sina beroenden och att stärka sin position i den globala teknikekonomin.

Mot den bakgrunden presenterade EU-kommissionen den 3 juni ett omfattande paket om teknologisk suveränitet. Paketet består av fyra delar: ett lagförslag till Chips Act 2.0, ett lagförslag om moln- och AI-utveckling, en ny strategi för öppen källkod (open source) samt en strategisk färdplan för digitalisering och AI i energisektorn.

Chips Act 2.0

Den föreslagna rättsakten syftar till att stärka Europas kapacitet inom halvledare och minska beroendet av tredjeländer. Lagförslaget bygger vidare på den Chips Act som trädde i kraft 2023. För rättsaktens syfte ska bli verklighet föreslår kommissionen bland annat:

• Snabbare tillståndsprocesser för strategiska projekt. Medlemsstaterna ska upprätta en nationell kontaktpunkt för att samordna ansökningarna, där kontaktpunkten har 45 dagar på sig att ge besked om ansökan behöver kompletteras och 12 månader för hela tillståndsprocessen. Åtgärden väntas minska den administrativa bördan och påskynda industriell utbyggnad.
• Stödja samarbetet mellan intressenter i värdekedjan för halvledare. Chips Act 2.0 omfattar hela värdekedjan, från halvledardesign till tillverkningsutrustning.
• I krislägen föreslås kommissionen kunna kräva att tillverkare prioriterar beställningar av halvledare och andra kritiska produkter till samhällsviktiga sektorer, exempelvis hälso- och sjukvården.

Rättsakt om moln- och AI-utveckling

Lagförslaget syftar till att stärka EU:s ekosystem för molntjänster och AI, bland annat genom:

• Snabbare utbyggnad av datacenter. Rättsakten ska förenkla villkoren för att bygga och modernisera datacenter i EU. Målet är att tredubbla Europas datacenterkapacitet under de kommande fem till sju åren.

• Gemensamt ramverk för moln- och AI-suveränitet. Kommissionen föreslår ett EU-gemensamt ramverk för att bedöma hur säkra och oberoende moln- och AI-lösningar är. Syftet är att skydda känsliga data och kritiska tillämpningar.
• Stärkt stöd för AI-användning i medlemsstaterna. Rättsakten ska bidra till en mer samordnad användning av AI i EU. Det ska ske genom lokala stödprogram som ska hjälpa aktörer att integrera och skala upp AI-lösningar.

Strategi för öppen källkod

Syftet med strategin är att stärka Europas teknologiska suveränitet och oberoende genom att främja öppna digitala ekosystem som minskar beroendet av leverantörer utanför Europa och sänka kostnader. Det ska nås genom att bland annat:

• Skala upp lösningar baserade på öppen källkod inom strategiska områden. Målet är att stärka Europas digitala självständighet och minska beroendet av slutna lösningar från dominerande aktörer, exempelvis Microsoft, Amazon och Google.
• Öka användningen av öppen källkod i offentlig sektor. Detta föreslås att nås genom riktlinjer vid upphandling och praktiska exempel som gör det lättare för offentliga aktörer att använda öppen källkod.

Strategisk färdplan för digitalisering och AI i energisektorn

Kommissionen vill med den här färdplanen göra Europas energisystem mer effektivt och robust, parallellt med den växande digitala infrastrukturen som ska integreras på ett hållbart sätt. I färdplanen pekas ett antal flaggskeppsinitiativ ut som kommissionen vill arbeta vidare med. Det handlar bland annat om att datacenter ska samspela bättre med elnäten, att smarta mätare ska ge hushåll och företag större kontroll över sin energianvändning, och att AI och digitala lösningar ska bidra till smartare elnät, bättre energiplanering och ökad flexibilitet i energisystemet.

Vad kan paketet få för konsekvenser för Värmland?

För Värmland kan paketet framför allt få betydelse genom kopplingen mellan AI, energi och regional konkurrenskraft. Ett ökat EU-fokus på AI-kapacitet ligger nära det arbete som redan pågår i länet genom AI Katalysator Värmland, där aktörer samlas kring samverkan, kompetensutveckling och praktisk användning av AI. Paketet innebär också att energifrågan får en tydligare roll i den digitala omställningen. Datacenter, AI- och molntjänster kräver stor tillgång till el, belastar elnäten och gör frågan om hållbar energiförsörjning mer central.

Även strategin för öppen källkod kan bli intressant att följa för värmländska aktörer. Om fler offentliga och privata aktörer väljer öppna lösningar kan det minska beroendet av stora, ofta amerikanska, teknikleverantörer och ge större kontroll över data och kostnader. Berörda aktörer, bland annat offentliga verksamheter, är inte tvingade att följa de riktlinjer om upphandling som kommissionen presenterar i strategin. Däremot kan riktlinjerna ge ett stöd i en krånglig och ofta svår marknad att navigera sig i och minska sina kostnader.