EU-Kommissionens förslag: lätta klimatkraven på industrin men snabbare elektrifiering

Utsläppshandeln ska stödja konkurrenskraft och investeringar

EU:s utsläppshandelssystem, ETS, anses vara ett av unionens viktigaste verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet bygger på principen att den som släpper ut växthusgaser måste betala för det. ETS gäller bland annat energisektorn, industrin och flyget och omfattar drygt 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

Enligt EU-kommissionen har ETS sedan starten 2005 bidragit till att halvera utsläppen i de sektorer som omfattas av systemet. Samtidigt har systemet genererat mer än 270 miljarder euro som återinvesterats i innovation, industriell omställning och modernisering av Europas energisystem.

Kommissionen anser dock att systemet behöver uppdateras med tanke på att det geopolitiska och ekonomiska läget har förändrats sedan de senaste större reformerna. De föreslagna ändringarna tar hänsyn till dagens höga energipriser, ökad global konkurrens och behovet av omfattande investeringar i ren teknik.

Kommissionens förslag inkluderar:

• Industrin ska få mer tid att minska sina utsläpp, genom att den årliga minskningstakten av antalet utsläppsrätter sänks efter 2030, så att utsläppsrätter kommer att finnas kvar längre än vad som tidigare planerats.
• Gratistilldelning av en del utsläppsrätter, som skulle ha fasats ut till 2030, kommer att fortsätta även efter 2030, förutsatt att företagen som får dessa investerar i utsläppsminskningar inom EU.
• En större, öronmärkt del av intäkterna från utsläppshandeln ska användas för att stödja industrins klimatomställning.

Delade reaktioner på ETS-reformen

Förslaget att reformera utsläppshandeln har väckt starka reaktioner. Företrädare för miljörörelsen och flera ledamöter i Europaparlamentet menar att förslaget riskerar att försvaga ett av EU:s mest effektiva klimatverktyg. Kommissionen å sin sida framhåller att reformen behövs för att stärka konkurrenskraften, skapa investeringsincitament och samtidigt behålla möjligheten att nå EU:s klimatmål om 90 procents utsläppsminskning till 2040.

Frågan har också splittrat medlemsstaterna. Länder som Polen och Italien har argumenterat för lättnader med hänvisning till konkurrenskraft och energikostnader, medan Sverige, Finland, Spanien och Nederländerna har förespråkat att behålla det nuvarande systemet i större utsträckning.

Sveriges regering har varit särskilt kritisk. Klimatminister Romina Pourmokhtari menar att förslaget riskerar att försämra förutsättningarna för företag som redan investerat i klimatomställning och har meddelat att regeringen kommer att arbeta för att stoppa en uppluckring av regelverket. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare varnat för att ett svagare ETS kan leda till hårdare klimatkrav inom andra sektorer, såsom transporter och skogsbruk, för att EU:s klimatmål ändå ska kunna uppnås.

Sammantaget innebär detta att den kommande lagstiftningsprocessen sannolikt blir en av höstens mer kontroversiella klimatpolitiska frågor i Bryssel.

Ny plan för att skynda på elektrifieringen

Tillsammans med ETS-reformen presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för elektrifiering med målet att göra Europa till världens första "eldrivna kontinent". Bakgrunden är att elektrifieringen av energianvändningen har stannat av under det senaste decenniet, trots att omkring 70 procent av EU:s elproduktion i dag kommer från inhemska rena energikällor. Elektricitet står för närvarande för cirka 23 procent av EU:s slutliga energianvändning, jämfört med över 30 procent i Kina, Japan och Sydkorea.

Kommissionen presenterar därför ett vägledande mål om att andelen elektrifierad energianvändning ska öka till 46 procent år 2040. Enligt kommissionens beräkningar skulle det kunna minska EU:s årliga kostnader för fossilbränsleimport med omkring 260 miljarder euro. Fokus ligger framför allt på de sektorer där fossil energi fortfarande dominerar, som industri, transporter och byggnader.

Lägre kostnader och snabbare elnätsutbyggnad

Kommissionen konstaterar att elektrifieringen fortfarande möter flera hinder. Elektricitet är ofta dyrare än fossila alternativ, anslutning till elnätet kan ta lång tid och många innovativa lösningar har svårt att nå marknaden.

Handlingsplanen innehåller därför åtgärder som ska:

• ge medlemsstaterna möjlighet att sänka nätavgifter för vissa konsumentgrupper och energiintensiva företag,
• påskynda utbyggnaden av elnäten,
• främja smarta elmätare,
• stödja investeringar i exempelvis värmepumpar, batterier och elfordon, samt
• stärka kompetensförsörjningen inom elektrifieringsområdet.

Parallellt presenterade kommissionen ett lagförslag om nätavgifter som ska ge medlemsländerna större flexibilitet att använda avgifter och skatter för att främja elektrifiering.

Betydelse för Värmland

För Värmland är båda initiativen intressanta. Regionen har en stark industriell bas med stora energiintensiva verksamheter samtidigt som elektrifieringen av industri och transporter är en viktig del av den gröna omställningen.

Kommissionens fokus på konkurrenskraft, investeringar i ren teknik och utbyggda elnät ligger nära flera av de frågor som är viktiga för regional utveckling i Norra Mellansverige. Förslagen kan också komma att påverka framtida EU-finansiering och investeringsprioriteringar inom energi, innovation och industriell omställning.

Vad händer härnäst?

Förslaget till revidering av ETS kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och medlemsstaterna i ministerrådet innan nya regler kan antas. EU-institutionerna har ett mål om att nå en överenskommelse till första kvartalet av 2027.

Handlingsplanen för elektrifiering är däremot inte lagstiftning utan ett strategiskt dokument som pekar ut kommissionens prioriteringar för de kommande åren. Målet om att fördubbla elektrifieringsgraden till år 2040 kommer att konsekvensbedömmas under hösten.