Ny rapport om sociala rättigheter i Europa

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter antogs 2017 och innehåller en vägledande lista på 20 principer angående rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och integration samt lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden. På det sociala toppmötet i Porta 2021 fastställdes en handlingsplan med tre sociala EU-mål för 2030:

• 78 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år bör ha arbete.
• 60 procent av vuxna bör delta i utbildning eller andra kompetenshöjande insatser varje år.
• 15 miljoner färre människor bör befinna sig i riskzonen för fattigdom eller social uteslutning.

Hur går det för Europa?

Resultaten varierar stort mellan de olika målen. EU:s sysselsättningsmål är nära att nås. I år saknas bara 2 procentenheter för att nå målet på 78 procent. När det kommer till utbildnings- och fattigdomsmålen har Europa en längre väg att gå. Endast 40 procent av vuxna deltog i utbildning under 2022. Ännu längre är vägen mot målet om minskad fattigdom där minskningen av personer i riskzon för fattigdom mellan 2019 och 2025 endast var 3,5 miljoner.

Hur går det för Sverige – och Värmland?

Varje medlemsland har antagit nationella mål för att se till att de gemensamma EU-målen uppnås. I Sverige ser bilden delvis annorlunda ut. Andelen arbetande vuxna är 81,8 procent vilket är väldigt nära det svenska sysselsättningsmålet på 82 procent. Det svenska utbildningsmålet på 60 procent är redan passerat med 6,5 procentenheter. Samtidigt går målet om minskat antal människor i riskzon för fattigdom åt andra hållet. 92 000 fler svenskar är i riskzonen 2025 jämfört med 2019.

Statistiken för Värmland visar också en splittrad bild. I Värmland ligger sysselsättningsgraden på 81,3 procent vilket är mycket nära det nationella målet. Gällande fattigdomsmålet visar siffror för Norra Mellansverige - där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår - att området haft en negativ utveckling sedan 2019. Cirka 9 300 fler personer beräknas vara i riskzon för fattigdom eller social exkludering. Det innebär att 19,3 procent av befolkningen nu är i riskzon. Sifforna representerar dock utveckling i hela Norra Mellansverige vilket innebär att man inte kan dra slutsatser om hur utvecklingen ser ut i Värmland specifikt.

EU-kommissionens prioriteringar framöver

Kommissionen lyfter tre prioriterade områden för kommande åtgärder.

1. Hantera höga priser och levnadskostnader

Kommissionen lyfter kostnader för bostad och basförnödenheter som ett stort problem för många i unionen. De fortsätter därför jobba med att minska risken för fattigdom och ser högkvalitativ sysselsättning som ett naturligt svar på de dyra kostnaderna.

Man lyfter att det finns en stor outnyttjad kompetens utanför arbetsmarknaden. Därav föreslås ett samråd med arbetsmarkades parter i EU om aktivering av personer som stöter på hinder på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om jämställdhet mellan män och kvinnor. Kommissionen planerar även att i slutet av året föreslå en lag om arbetstillfällen av hög kvalitet där regler om skydd av arbetstagare uppdateras.

2. Utnyttja artificiell intelligens för framtidens arbete och delat välstånd

Utvecklingen av AI påverkar arbetsmarknaden i grunden. AI skapar möjligheter för innovation och produktivitet men ställer också nya krav på utbildning och kompetens. Kommissionen lyfter därför att EU måste stå redo inför förändringarna och inrättar bland annat en ny högnivågrupp för AI:s inverkan på arbetsmarknaden.

3. Minska ojämlikheter och öka rättvisan och lika möjligheter

Rapporten framhåller att man vill minska ihållande ojämlikheter som undergräver den sociala sammanhållningen i EU. Man pekar på att ojämlikheterna försvagar EU:s konkurrensförmåga och långsiktiga hållbarhet. Som åtgärd framhålls initiativet Right to Stay, rätten att stanna kvar, vars mål är att möjliggöra för européer att stanna och bygga sina liv där de bor istället för att tvingas flytta på grund av ekonomisk nedgång eller brist på möjligheter.