Omfattande reform av reglerna för offentlig upphandling föreslagen

Offentlig upphandling motsvarar omkring 15 procent av EU:s BNP. EU-kommissionen menar därför att reglerna för offentlig upphandling är avgörande för att säkerställa att offentliga medel används i linje med unionens bredare politiska mål. Enligt kommissionen har dagens regelverk blivit alltför komplext och skapar onödig administration för både upphandlande organisationer och leverantörer. Den föreslagna reformen, som kallas Public Procurement Act, ska göra offentlig upphandling enklare, mer flexibel, mer digital och mer strategisk.

Föreslagna förändringar

1. En gemensam förordning i stället för tre direktiv

Den största förändringen är att de nuvarande tre upphandlingsdirektiven föreslås ersättas av en gemensam EU-förordning. Till skillnad från direktiv, som medlemsstaterna själva införlivar i nationell lagstiftning, gäller en förordning direkt i hela EU. Syftet är att skapa ett mer harmoniserat regelverk och minska skillnaderna mellan medlemsländerna. Förslaget innebär också att dagens uppsplittrade regelverk samlas i en gemensam rättsakt, vilket enligt kommissionen ska skapa mer tydlighet och förutsägbarhet för både upphandlande organisationer och leverantörer.

2. Större fokus på kvalitet, innovation och säkerhet

Kommissionen vill att offentlig upphandling i större utsträckning ska bidra till EU:s konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet. Förslaget ger därför upphandlande organisationer större möjligheter att beakta exempelvis kvalitet, innovation, miljö, leveranssäkerhet och försörjningsberedskap vid tilldelning av kontrakt. Det föreslås också ökad flexibilitet att föra dialog och förhandla med leverantörer under upphandlingsprocessen.

3. Digitalisering för minskad administration

En central del av reformen är skapandet av en integrerad digital marknadsplats för offentlig upphandling inom EU. Genom sammanlänkade upphandlingsplattformar ska företag kunna återanvända information och dokumentation i flera upphandlingar. Kommissionen bedömer att detta kan minska den administrativa bördan avsevärt och samtidigt öka transparensen, konkurrensen och möjligheterna för företag att delta i upphandlingar över nationsgränserna.

Vad betyder detta för svensk offentlig sektor och för svenskt näringsliv?

För svenska regioner och kommuner skulle reformen kunna innebära större möjligheter att använda offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för exempelvis innovation, hållbarhet och leveranssäkerhet. Samtidigt kan den föreslagna EU-gemensamma förordningen minska tolkningsskillnader mellan medlemsstaterna och skapa större rättssäkerhet i upphandlingsprocesserna.

För svenska företag, inte minst små och medelstora företag, kan de föreslagna förenklingarna minska den administrativa bördan och underlätta deltagande i upphandlingar både i Sverige och i övriga EU. Kommissionen hoppas också att ökad flexibilitet och ett större fokus på kvalitet och innovation ska skapa bättre möjligheter för företag att konkurrera med mervärden snarare än enbart med låga priser.

Vad händer nu?

Förslaget ska nu behandlas i Europaparlamentet och av EU-länderna i ministerrådet. Under lagstiftningsprocessen kan ändringar göras innan institutionerna enas om en slutlig text. Även om den slutliga utformningen ännu inte är klar står det redan nu klart att reformen kan innebära betydande förändringar för både offentliga organisationer och företag i hela EU.

Enligt förslaget ska de nya reglerna börja tillämpas två år efter att förordningen har trätt i kraft. Om lagstiftningsprocessen kan slutföras under 2027 skulle de nya reglerna därför kunna börja gälla under 2029. Eftersom det rör sig om en omfattande reform är det dock möjligt att förhandlingarna drar ut på tiden och att ett införande sker senare än så.

Parallellt med den här processen förhandlar EU-insitutionerna om andra lagförslag med bäring på offentlig upphandling. Exempelvis har en rättsakt om europeisk innovation föreslagits, som påverkar upphandling av forskning och utveckling.