Ny avhandling kartlägger grav hörselnedsättning och ger viktiga insikter för framtidens hörselvård

Grav hörselnedsättning påverkar inte bara förmågan att höra utan kan också leda till trötthet, isolering och ökad risk för demens. Nu presenterar Christian Löfvenberg, överläkare vid öron-, näs- och halssjukvården, en avhandling som belyser viktiga aspekter av tillståndet och dess rehabilitering. Forskningen ger bland annat svar på hur vanligt grav hörselnedsättning är i Sverige och hur balansorganet påverkas.

Så många har grav hörselnedsättning i Sverige

I det första delarbetet i avhandlingen kartlades förekomsten av grav hörselnedsättning bland vuxna i Sverige. Genom att analysera hörselprov från 20 regioner kunde forskarna identifiera nästan 22 300 personer med grav hörselnedsättning, definierat som en hörselnivå på 70 decibel eller sämre på det bästa örat. Det motsvarar en prevalens på 0,28 procent.

– Det här är första gången vi får en nationell bild av hur vanligt grav hörselnedsättning är i Sverige. Det är viktigt för att kunna planera vården och fördela resurser på ett bra sätt, säger Christian Löfvenberg.

I avhandlingen undersöks också om det fanns ett samband mellan hur vanlig grav hörselnedsättning är i en region och hur många patienter som får cochleaimplantat, ett avancerat hörhjälpmedel som opereras in i innerörat. Inget tydligt samband kunde ses, vilket kan tyda på att vården ser olika ut i olika delar av landet.

Hörapparater och cochleaimplantat – vad fungerar bäst?

I det andra delarbetet analyserades data från det nationella kvalitetsregistret för vuxna med grav hörselnedsättning. Resultaten visade att en stor majoritet av patienterna använder hörapparat, men att cochleaimplantat är vanligare hos dem med vissa typer av hörselnedsättning. En uppföljningsenkät visade att över 90 procent av patienterna upplevde god eller mycket god nytta av sin hörselrehabilitering.

– Det är glädjande att se att de flesta patienter är nöjda med sin behandling. Samtidigt visar vår forskning att cochleaimplantat kan vara ett viktigt alternativ för dem som inte får tillräcklig hjälp av hörapparater, säger Christian Löfvenberg.

Asymmetrisk hörselnedsättning vanligare vid grav hörselnedsättning

I det tredje delarbetet jämfördes förekomsten av asymmetrisk hörselnedsättning – det vill säga när hörseln är sämre på det ena örat – mellan personer med grav hörselnedsättning och personer med bättre hörsel. Resultaten visade att asymmetri är vanligare hos dem med grav hörselnedsättning, och att cochleaimplantat är vanligare hos dem med uttalad asymmetri.

Balansorganet påverkas vid grav hörselnedsättning

Det fjärde delarbetet undersökte om innerörats balansfunktion skiljer sig mellan personer med grav hörselnedsättning och personer med normal hörsel för sin ålder. Studien visade att balansorganets förmåga att uppfatta vinkelrörelser och stabilisera synen vid huvudrörelser var nedsatt hos dem med grav hörselnedsättning.

– Våra fynd tyder på att balansfunktionen bör utvärderas vid utredning av grav hörselnedsättning. Om det finns behov av rehabilitering bör det erbjudas, säger Christian Löfvenberg.

Forskning som kan förbättra vården

Avhandlingen ger flera viktiga insikter som kan bidra till en bättre hörselvård i framtiden. Genom att kartlägga förekomsten av grav hörselnedsättning och utvärdera olika rehabiliteringsmetoder kan vården bli mer jämlik.

– Det här är forskning som direkt kan omsättas i klinisk verksamhet. Vi hoppas att våra resultat ska leda till att fler patienter får rätt hjälp i rätt tid, avslutar Christian Löfvenberg.