Koloskopi minskar risken för tjock- och ändtarmscancer – men inte dödligheten

Louise Emilsson, områdeschef och epidemiolog, är svensk huvudförfattare till en studie som nu publiceras i The Lancet. Studien, som leds av professor Michael Bretthauer vid Universitetet i Oslo, är den första randomiserade studien i världen som utvärderar effekten av koloskopi som screeningmetod. Totalt 84 583 personer i Norge, Polen och Sverige deltog i studien, där en tredjedel erbjöds koloskopi och resten inte fick någon screening.

Koloskopi halverar cancerrisken för den som screenas

Efter 13 år hade 1,46 procent av dem som erbjudits screening drabbats av tjock- eller ändtarmscancer, jämfört med 1,80 procent i kontrollgruppen – en relativ riskminskning på 19 procent. För de som faktiskt genomgick koloskopi var minskningen ännu större: cancerrisken halverades nästan, från 1,80 till 1,00 procent.

– En enstaka koloskopi minskar risken för tjock- och ändtarmscancer med 0,3 till 0,8 procentenheter över 13 år. Det är en tydlig effekt, särskilt för cancer i nedre delen av tarmen, säger Louise Emilsson.

Ingen säkerställd effekt på dödlighet

Trots minskad cancerförekomst sågs ingen statistiskt säkerställd effekt på dödligheten i tjock- och ändtarmscancer. I gruppen som erbjöds screening dog 0,41 procent av sjukdomen, jämfört med 0,47 procent i kontrollgruppen, en skillnad som inte är statistiskt signifikant.

Forskarna tror att den uteblivna effekten på dödlighet beror på att vården av tjock- och ändtarmscancer har förbättrats avsevärt sedan studien startade för nästan 20 år sedan. Dödligheten i kontrollgruppen var hälften så hög som förväntat när studien planerades, vilket gör det svårare att påvisa en ytterligare minskning genom screening.

– Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer har tack vare bättre behandlingar minskat kraftigt även utan screening. Det innebär att det blir svårare att visa en ytterligare effekt av screeningen, säger Louise Emilsson.

Störst effekt hos män och för cancer i nedre delen av tarmen

Studien visar att koloskopi har störst effekt på cancer i nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen, där risken minskade med 21 procent. För cancer i övre delen av tjocktarmen var effekten mindre och osäker.

Män hade en större risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer än kvinnor, men också en större relativ riskminskning genom screening (23 procent jämfört med 13 procent för kvinnor). Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant.

Viktigt underlag för screeningprogram

Forskarna betonar att resultaten är viktiga för att väga för- och nackdelar med koloskopiscreening på befolkningsnivå.

– För den enskilda patienten är nyttan självklart väldigt stor, speciellt för de 0.34% av befolkningen som slipper få en cancerdiagnos. Å andra sidan genomför övriga 99% en ganska komplicerad undersökning utan någon tydlig hälsovinst. På samhällsnivå måste vi alltså väga screeningens fördelar mot andra insatser som främjar folkhälsan, säger Louise Emilsson. I grunden är det egentligen väldigt goda nyheter med dessa dagsfärska kunskaper från denna studie: med förbättrade behandlingsmöjligheter är dödligheten i kolorektalcancer är nu såpass låg att nyttan av screening med koloskopi framstår som tveksam i den generella befolkningen. Sannolikt bör man framåt istället titta på riktad screening som erbjuds till individer med förhöjd risk.

Studien finansierades av bland annat Norges forskningsråd, Nordiska cancerunionen och Norska cancerfonden.