Som Region Värmland berättat tidigare ingår kulturavdelningen i EU-projektet Culturality tillsammans med nio andra länder och 13 olika parter. Det handlar om kultur och landsbygdsutveckling (Läs mer på regionens webbsida). De flesta parter finns i universitetsvärlden och det ingår att skriva vetenskapliga artiklar. För Värmlands del blev uppgiften att skriva om rollen som hemslöjdsutvecklare och att analysera ett exempel.

I ett europeiskt perspektiv är det ovanligt att jobba på det sätt som vi hemslöjdsutvecklare gör. Vi blev publicerade i Cuadiernu, en populärvetenskaplig tidskrift, säger hemslöjdsutvecklare Kajsa Stinnerbom.

Kajsa Stinnerbom är tillsammans med Sara Olsson författare till artikeln. De är glada för att de fick möjlighet att berätta om och analysera det treåriga residensprojektet Slöjden, skogen och hållbarheten som de drev tillsammans med fem andra regioner i Sverige.

– Vår slutsats är att slöjden har mycket att bidra med i både nationella och internationella hållbarhetsstrategier. De frågor vi driver är viktig för utvecklingen av kulturområdet för de verksamma och Värmland. Det handlar om en levande landsbygd, att det ska finnas företag inom slöjd och hantverk och att vi tar tillvara de resurser vi har.

Författarna har också identifierat tre nyckelfaktorer som är viktiga för slöjdarnas villkor; om individen i processen, individen i gruppen och det kollektiva lärandet. Med projektets resultat går Region Värmland nu vidare i EU Horizon-projektet Culturality, där slöjdens roll i landsbygdsutveckling och kulturturism lyfts på europeisk nivå.

Resumé av den publicerade artikeln

Nedan följer en resumé av den publicerade artikeln:

Professionella slöjdare kan spela en betydligt större roll i den hållbara samhällsomställningen än vad som tidigare uppmärksammats. Det visar en ny vetenskapligt publicerad rapport av Kajsa Stinnerbom och Sara Olsson vid Region Värmland, som analyserar erfarenheterna från det treåriga residensprojektet Slöjden, skogen och hållbarheten.

Projektet genomfördes 2022–2024 i sex svenska regioner och undersöker hur slöjdens kunskap, metoder och materialförståelse kan bidra till ett mer hållbart samhälle – både ekologiskt, socialt och kulturellt. I rapporten lyfter författarna fram slöjden som en ofta förbisedd samhällsaktör med potential att stärka landsbygdsutveckling, cirkulära arbetssätt och lokal resiliens.

Residens i skogsmiljö – fokus på process, inte produkt

Kärnan i projektet var tre residensperioder i Fågelsjö (Gävleborg), Mattila (Värmland) och Sixtorp (Örebro). Under sex intensiva dagar arbetade professionella slöjdare med material direkt från skogen – från näver och färska träslag till nässelfibrer och växter för naturlig färgning. Fokus låg på processen och kunskapsutbytet, snarare än på att skapa en färdig produkt.

Författarna beskriver hur deltagarna utvecklade sina praktiker genom experiment, samtal och reflektion. Flera betonade värdet av att “inte behöva prestera”, utan få en trygg miljö där nya idéer kunde utforskas utan krav.

Ny roll: Skogsbibliotekarie

En av projektets mest innovativa delar var utvecklingen av rollen skogsbibliotekarie – en person med djup kunskap om både slöjd och skog. Funktionen växte fram ur slöjdarnas behov av att kunna hitta rätt material på rätt plats. Skogsbibliotekarien blev en länk mellan slöjdare, markägare och natur, och visade hur lokalkännedom kan bli en nyckel till hållbar materialförsörjning.

Social hållbarhet i centrum

Det som överraskade projektgruppen mest var den starka sociala dimension som uppstod. Många slöjdare arbetar vanligtvis ensamma, men under residensen skapades ett kollektivt lärande och en känsla av att vara sedd och förstådd i sin yrkesroll. Deltagarna lyfte detta som en av de viktigaste effekterna – något som i förlängningen stärker både mental hälsa och professionell utveckling.

Gemensamma måltider, djupintervjuer och workshops med teman som klimat, hantverkskultur och Inner Development Goals gav en helhet där individens utveckling kopplades till globala hållbarhetsfrågor.

Slöjden som hållbar framtidskraft

Rapporten visar att slöjdens traditionella kunskap – att läsa ett materials inneboende egenskaper, använda resurser sparsamt och arbeta cirkulärt – är högst relevant i dagens hållbarhetsarbete. Slöjdare beskrivs som bärare av ett kulturarv som samtidigt erbjuder konkreta lösningar på framtidens utmaningar.

För landsbygden är kopplingen extra stark: slöjdare verkar ofta nära skogen, i områden där kultur, natur och lokal utveckling går hand i hand. Flera deltagare har efter residensen skapat nya samarbeten, utställningar och försäljningsmöjligheter som stärker både kultursektorn och lokalsamhällen.

En modell för framtida residens

Stinnerbom och Olsson identifierar tre nyckelfaktorer för residens ”på slöjdarens villkor”:

1. Den individuella processen – tid och utrymme för fördjupning.

1. Individen i gruppen – kunskapsutbyte och social hållbarhet.
2. Det kollektiva lärandet – att sätta slöjd i ett större sammanhang, som Agenda 2030 och klimatfrågor.

Deras slutsats är tydlig: slöjden har mycket att bidra med i både nationella och internationella hållbarhetsstrategier. Med projektets resultat går Region Värmland nu vidare i EU Horizon-projektet CULTURALITY, där slöjdens roll i landsbygdsutveckling och kulturturism lyfts på europeisk nivå.