Bild från när larmcentralen invigdes för ett år sedan. Larmoperatören Joel Nilsson och hälso- och sjukvårdsnämndens andra vice ordförande, Jens Östergren (C), gjorde det symboliska klippet.
Ett år med larmcentralen ”Det här är så rätt”
Det har gått ett år sedan Region Värmland tog över driften av larmcentral i egen regi, och sedan dess har man hanterat över 70 000 samtal.
– Vi har dragit i gång en jätteapparat och har ett otroligt ansvarsfullt uppdrag, säger Andreas Norling, verksamhetschef för ambulanssjukvården.
På Region Värmlands larmcentral svarar sjuksköterskor med lokalkännedom och kunskap om regionens organisation och vårdutbud. Det skiljer sig från när SOS-alarm hade hand om driften.
– För att hitta de sjuka patienterna krävs en hög medicinsk kompetens och det har sköterskorna här. Vi jobbar alltid för en trygg patient som vet nästa steg, säger avdelningschefen Anna Lövenhamn.
Kvalitativa bedömningar
71 300 samtal har lett till 16 000 vårdkoordinerade insatser och 56 500 uppdrag för ambulanssjukvården. Genom noggrannare medicinska bedömningar och förbättrad prioritering har fler patienter fått rätt vård direkt, vilket även bidrar till en mer effektiv användning av resurser. Dessutom har antalet IVPA-larm, alltså larm i väntan på ambulans, minskat, som innebär att räddningstjänsten i större utsträckning kan fokusera på sina primära uppdrag.
– Jag ser det som ett kvitto på att personalen kan göra mer kvalitativa bedömningar via telefon och bättre bedöma vilka resurser som gör nytta, säger Anderas Norling.
Kan ni lyfta fram något exempel på ert arbete?
– Förra veckan bistod vi personalen på SOS-alarm vid den tragiska händelsen i Örebro. Vi fick omedelbart egna öron och ögon på plats, vilket gjorde att vi kunde bidra till en bättre lägesbild och stärka vår beredskap. Samtidigt stöttade vi våra kollegor i Örebro, säger Andreas Norling.
Berätta mer.
– Det kan vi inte på grund av sekretess, men vi kan vara trygga med att vår verksamhet fungerar när det verkligen gäller. Det blev jag trygg med i tisdags, säger Anna Lövenhamn och fortsätter:
– Efteråt sa vi till varandra att larmcentralen i egen regi är så rätt, vi hade aldrig kunnat bistå på samma sätt för ett år sedan.
Ett uppdrag som aldrig får svikta
Bland utmaningarna finns det ständiga kravet på robusthet. Personalen måste svara på inkommande samtal inom fyra sekunder.
– Den senaste månaden har vår genomsnittliga svarstid legat på 3,6 sekunder. Att kunna svara snabbt hänger också ihop med bemanning, vi behöver bli fler sköterskor och det är en utmaning, säger Anna Lövenhamn.
Grunden för fortsatt utveckling
När Anna Lövenhamn och Anderas Norling summerar året känner de både stolthet och framtidstro. Flera andra regioner, myndigheter och politiska företrädare har varit på studiebesök för att inspireras av arbetet.
– Nu har vi startat en plattform där vi har möjlighet att styra, leda och koordinera vårdens resurser. Det gör att vi bättre kan lotsa patienterna till rätt vårdnivå samtidigt som vi kan vara ett stöd för kommuner och andra aktörer. Det ger oss en stabil grund att bygga vidare på, säger Andreas Norling.
