Värmland i topp – bäst i Sverige på plasmagivning
På GeBlod i Karlstad gör tusentals blod- och plasmagivare varje år en livsviktig insats, avgörande för både sjukvården och beredskapen.
– Alla som kommer hit är hjältar! säger Sara Molin, biomedicinsk analytiker på GeBlod i Karlstad.
Det är onsdag förmiddag och klockan närmar sig elva. På GeBlod på Karolinen i Karlstad är det lugnt och stilla men bakom den rofyllda atmosfären pågår något livsavgörande.
I den ljusa lokalen sitter sju givare tillbakalutade på varsin brits, uppkopplade mot maskiner som tyst arbetar bredvid dem. Några småpratar, andra jobbar, lyssnar på musik eller ljudbok. Miljön är varm och trygg, precis som den är tänkt att vara.
– Vi vill att det ska vara lugnt och skönt här, säger Mona Woxblom, biomedicinsk analytiker och enhetschef på transfusionsmedicin. De som kommer hit gör det frivilligt och vi vill att de ska känna sig välkomna och vilja fortsätta. Deras insats är livsviktig på riktigt.
– Vi vill skapa en lugn och trygg miljö för de som frivilligt kommer hit, säger Mona Woxblom. Hon är biomedicinsk analytiker och enhetschef på transfusionsmedicin.
Sara Molin är biomedicinsk analytiker och har mer än 30 års erfarenhet av yrket. – Det säger något om både verksamheten och uppdragets betydelse, säger hon.
Mest och bäst i Sverige på plasma
GeBlod i Karlstad är en av Sveriges mest etablerade verksamheter för plasmagivning med en tradition som pågått i över 40 år. Här arbetar 15 biomedicinska analytiker och sjuksköterskor sida vid sida. I Värmland tappas plasma både i Karlstad och Kristinehamn.
– Vi har tillsammans flest givare, flest britsar och flest maskiner i Sverige – runt 20, säger Mona.
Medan flera regioner minskat sin verksamhet har Värmland fortsatt investera och är i dag en av få regioner där plasmagivning erbjuds i större skala. Efter pandemin tappade många givare sina rutiner och en del har ännu inte hittat tillbaka.
– Vi önskar gärna att fler som redan är registrerade kommer tillbaka, samtidigt som vi självklart välkomnar nya givare, säger Sara Molin.
Både hon och Mona lyfter glädjen och meningsfullheten i arbetet, även efter mer än 30 år i yrket.
– Jag trivs fortfarande väldigt bra, säger Sara. Det säger något om både verksamheten och uppdragets betydelse.
"Vi har tillsammans flest givare, flest britsar och flest maskiner i Sverige."
Enkelt att ge
Att bli givare är enkelt. Det börjar med ett hälsosamtal, en kontroll av blodkärlen i armvecket och några blodprover för att fastställa blodgrupp och utesluta blodsmitta.
– För att bli givare behöver man ha riktigt bra värden, berättar Sara. Du kan ge plasma med 14 dagars intervall och även trombocyter kan doneras varannan vecka. Blod kan du ge tre till fyra gånger per år.
Plasman som tappas på GeBlod i Karlstad och Kristinehamn används både direkt i vården och som råvara till livsviktiga läkemedel.
Viktig del i beredskapen
Plasma är en bristvara i Sverige och har fått ökad uppmärksamhet i takt med det förändrade världsläget. Sverige är i nuläget beroende av importerad plasma vilket skapar sårbarhet vid kriser. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi som stärker insamlingen av plasma och bygger upp ett nationellt blodlager.
– Beredskapstanken blir allt tydligare i vårt arbete, säger Mona. Det visar att vi är en viktig del av vården.
Emelie Wannersjö, biomedicinsk assistent sätter en nål på Jacob Mill, en av dem som regelbundet lämnar plasma.
Anna Westerlund, biomedicinsk analytiker, hanterar den tappade plasman som behöver frysas in snabbt för att hålla en bra kvalitet.
Många användningsområden
Plasma används både direkt i vården, exempelvis vid blödningar och brännskador, och som råvara till livsviktiga läkemedel för patienter med immunbristtillstånd och blödningsrelaterade sjukdomar.
– Har vi inga givare får inte patienterna det de behöver, säger Sara. Det är så enkelt och så allvarligt.
"Plasma är en bristvara i Sverige och har fått ökad uppmärksamhet i takt med det förändrade världsläget."
Virusprover från plasman skickas till Centralsjukhuset Karlstad för analys innan den används till transfusion eller skickas till läkemedelstillverkning. Nedfryst håller den i hela tre år.
– Plasman för transfusion används främst regionalt, vi skickar mellan orter i länet och hjälper varandra. Men finns det behov i andra regioner ställer vi förstås upp. Alla regioner samarbetar, säger Mona.
– Det känns ingenting, jag mår som vanligt efteråt och efter en timme är jag tillbaka på jobbet, säger Jacob Mill. Han jobbar som snickare och får lämna blod på arbetstid, en uppskattad förmån. När hans donation använts plingar det till i telefonen av ett sms, ett kvitto på att insatsen gjort skillnad.
Jacob är en av dagens hjältar
En av dagens givare är 23-årige snickaren Jacob Mill. I dag lämnar han drygt 800 ml plasma, en mängd som avgörs av hans längd, vikt och kön.
– Jag mår som vanligt efteråt, tar en kopp kaffe och en smörgås och efter en timme är jag tillbaka på jobbet. Jag uppskattar verkligen att jag får lämna på arbetstid.
När Jacobs donation använts får han ett sms, ett kvitto på att insatsen gjort skillnad.
– Det är väldigt motiverande och en stor anledning till att jag fortsätter, säger han.
En fin och viktig samhällsinsats
Behovet av givare är konstant. Och den som blivit godkänd har ett intyg som gäller i fem år.
– Behovet tar aldrig slut. Lagren blir aldrig fulla och vi behöver alltid fler, säger Sara. Är du registrerad givare men inte varit här på ett tag, kom gärna igen. Du behöver inte lämna ofta, men varje gång räknas!
– Det är en fin samhällsinsats att ge blod eller plasma. Många tror att det bara ska finnas om de behöver det. Men någon måste ge också, säger Mona.
Fakta: Plasmagivning i Värmland 2025
Registrerade givare som har gett plasma eller blod minst en gång under 2025:
- Karlstad: 3 869 givare, 13 090 givningar.
- Värmland totalt: 6 441 givare, 18 872 givningar.
Plasmagivningar under 2025:
- Karlstad: 7 752 givningar
- Värmland totalt: 9 584 givningar
Rekordgivare:
- Två givare i Värmland har lämnat flest gånger i Sverige, 1 750 givningar tillsammans, och de fortsätter att ge.
- I Karlstad finns flera aktiva givare som är över 80 år.
Den nedre åldersgränsen för att anmäla sig som givare är 18 år.
Fakta: Blod, plasma och trombocyter
Helblod, delas upp i:
- Röda blodkroppar – transporterar syr
- Plasma – vätskan som innehåller proteiner och koagulationsfaktorer
- Trombocyter – blodplättar som är viktiga för koagulation
Plasma används vid:
- Blödningssjukdomar
- Svåra infektioner
- Brännskador (kräver mycket plasma på grund av vätskeförluster)
Trombocyter används ofta till:
- Cancerpatienter
- Patienter med låga blodplättar eller kraftiga blödningar
Hjälpte sidan dig?