Folkfrossa hade stort fokus på folkdräkter. Olga Khan-Gohlke berättade om ukrainska folkdräkter.
Tre dagars folkfrossa lockade många att lyssna och testa
Under helgen var Brunskogs hembygdsgård en mötesplats för folkkultur, med stort fokus på folkdräkter. Region Värmland arrangerade ett program med föreläsningar, kurser och prova på-aktiviteter.
Folkfrossa var en del av Brunskogs årliga hantverksmässa. I flera byggnader fanns möjlighet att frossa i folkkultur – och framför allt i folkdräkter.
– Det har varit en bra respons, det finns ett sug efter kunskap om folkdräkter och traditionellt hantverk, säger Susanne Johansson som är hemslöjdsutvecklare hos Region Värmland och en av arrangörerna för Folkfrossa.
”Inte svårt att fläta band”
Hon förklarar att många anmälde sig tidigt till Folkfrossas kurser och att det, trots värmen, också var flera personer som deltog i de aktiviteter som inte krävde anmälan.
En av dem som under fredagen deltog i kursen ”Tuskaftfläta strumpeband” är Ingrid Fahlgren som åkt från Skåne för att vara med.
– Jag läste om detta på Facebook och anmälde mig till tre kurser. En av dem står jag på reservlistan till. Jag ska sy en folkdräkt och tycker det är viktigt att hitta rätt. Det är jättetrevligt här, det är roligt och inte så svårt att fläta banden.
En prova på-aktivitet där det inte krävdes anmälan var Fläta, tvinna, sno. Den leddes av Mio Grunditz som slöjdat sen barnsben och gått på Gamleby folkhögskola i nordöstra Småland.
– För några år sen hade jag drömsommarjobb inom hantverk, genom Region Värmland. Tack vare det fortsatte jag med hantverksjobb och ska gå en tillskärarkurs i Göteborg till hösten.
Folkdräkter utvecklas fortfarande
Folkfrossa hade inslag av både svensk, norsk och ukrainsk tradition. Under fredagen visade ukrainaren och brodösen Olga Khan-Gohlke hur varje färg, mönster och ornament bär på symbolik kopplad till identitet och historia – och hur traditionerna kan leva vidare i modern tappning.
Etnologen Lizette Gradén berättade om folkdräkternas utveckling i Sverige. Men hon talade främst om hur utvecklingen fortsatt bland svenskättlingar i Lindsborg i Kansas, USA – en stad som grundades 1869 av invandrare från Värmland. Där används folkdräkter i dag inte bara till fest utan också i vardagens arbete. Och det är vanligt att göra sin egen dräkt utifrån egna behov, till exempel med kostymfärger eller med färger som matchar nyckelharpan.
Både Olga Khan-Gohlke och Lizette Gradén beskrev hur orostider bidrar till ett ökat intresse för materiel kultur, det vill säga sånt som uttrycker människors kulturella historia och beteende. Det sågs bland annat i Sverige runt 1900 och efter att kriget bröt ut i Ukraina 2022.
Ickebinär folkdräkt
Under fredagen fick besökarna också möta artisten Fredy Clue som är skapare av Sveriges första ickebinära folkdräkt, Bäckadräkten. Med hjälp av tal, sång och nyckelharpa berättade Fredy om hur det var att bränna pojkkläderna, ta på sig klänning och upptäcka folkdräkten.
Stärka kulturturism och skapa hållbar utveckling
Folkfrossa arrangerades av Region Värmland i EU-projektet Culturality. Culturality handlar om att utveckla kulturskapares förutsättningar att verka på landsbygden i relation till kulturturism. Ett stort fokus ligger på slöjd och konsthantverk och immateriellt kulturarv. Projektet pågår 2024–2028 och är den del av Europeiska unionens Horizon Europas forskning- och innovationsprogram.