Trots stora utmaningar är strategerna Marcus Smedman och Erik Larsson nöjda med den länsplan som nu presenteras. Den stärker trafiksäkerheten, förbättrar kollektivtrafiken och innebär strategiska satsningar. Allt för att Värmland ska vara en bra plats att leva, bo och arbeta i.
Ny länsplan sätter riktningen för framtidens resande. Det handlar om Värmlands blodomlopp.
När Värmland växer, pendlar och transporterar, måste infrastrukturen hänga med. Nu är förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur 2026–2037 beslutad av Regionala utvecklingsnämnden – ett omfattande regeringsuppdrag som Region Värmland ansvarar för.
Planen styr hur cirka 1,5 miljarder kronor ska användas de kommande tolv åren för att göra resor och transporter tryggare, smartare och mer hållbara. Under året, innan vi går in i en ny mandatperiod, så ska den också beslutas av regeringen.
– I grunden handlar allt om att Värmland ska fungera – att människor kan ta sig till jobbet, att företag kan transportera sina varor och att det är tryggt att resa. Våra vägar och järnvägar är som länets blodomlopp, säger Marcus Smedman, strateg inom Regional utveckling.
Ett pussel av statliga krav och regionala behov
Länsplaner ingår som en del av den nationella planen. Vad som ska eller kan ingå i en länsplan regleras i regeringens direktiv och i olika förordningar. En viss pott i den regionala planen är avsatt till åtgärder som egentligen ska finansieras av den nationella planen. Det görs för åtgärder som annars troligen inte hade kommit till stånd.
Regeringen sätter ramarna: vad som får göras, vilka principer som ska gälla och hur mycket pengar regionen har att planera för. Samtidigt måste planen spegla Värmlands behov och politiska viljeinriktning.
– Det är ett pussel. Vi ska följa regeringens direktiv, men också se till att Värmlands röst hörs och att pengarna används där de gör störst regional nytta, säger Marcus Smedman.
Arbetet har omfattat:
- Samråd med samtliga kommuner
- Dialoger med näringsliv, myndigheter och Trafikverket
- En analys utifrån en omfattande statistisk kartläggning av trafikflöden, pendlingsmönster, arbetsmarknader och befolkningsutveckling
- En systemanalys som beskriver nuläge och behov
Regeringen har ökat den ekonomiska ramen för länsplanerna – men eftersom Värmland i tidigare perioder använt mer medel än genomsnittet i landet, justeras ramen ned och landar på 1 539 miljoner kronor. Pengarna fördelas på flera områden, bland annat:
- Utpekade vägobjekt – 38 %
- Trafiksäkerhet och miljö – 19 %
- Samfinansiering med nationell plan – 22 %
- Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik – 16 %
Trafiksäkerheten prioriterad
Ett av de tydligaste regeringsdirektiven är att prioritera trafiksäkerhet. Mötesolyckor är den allvarligaste olyckstypen i Värmland och kostnaderna för mötesseparering har ökat dramatiskt de senaste tio åren – från cirka 10 till 50–70 miljoner per kilometer.
– Vi behöver få ut mer trafiksäkerhet per investerad krona. Därför satsar vi på fler mindre, kostnadseffektiva åtgärder och färdigställer de större vägobjekt som redan ligger i planen, säger Erik Larsson, även han strateg inom Regional utveckling
I planen ingår bland annat:
- Mötesseparering på väg 61 och 62
- Flera korsningsåtgärder
- Trimningsåtgärder runt Karlstad.
- En ny utredning som ska peka ut de mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsinsatserna
Totalt bedöms 1 479 miljoner kronor ha direkt eller indirekt positiv effekt på trafiksäkerheten.
Planen innebär stora satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik – bland annat enligt den nya regionala cykelplanen. Den innehåller strategiska cykelstråk som knyter ihop tätorter och möjliggör smidigare byten mellan cykel och buss eller tåg.
Även kollektivtrafikens infrastruktur prioriteras – bland annat investeringar i anslutning till Karlstad Central.
– Karlstad Resecentrum är en nod för det interregionala och regionala resandet. Det var en viktig satsning som vi i regionen initierade år 2011, berättar Marcus Smedman.
Satsning på Fryksdalsbanan
En av de största nyheterna i planen är satsningen på Fryksdalsbanan, där 302 miljoner kronor avsätts för att modernisera banan och möjliggöra elektrifiering.
– Det här är en investering som verkligen kan förändra förutsättningarna för norra Värmland – den ökar möjligheterna till arbetspendlingen åt båda hållen med kortare restider, färre driftstörningar och minskade utsläpp, säger Erik Larsson.
En åtgärdsvalsstudie ska under 2025–2026 klarlägga kostnader och alternativ, eftersom Region Värmland behöver fatta beslut om framtida tågtyper redan 2027.
Trots stora satsningar konstaterar Region Värmland att vissa nationella mål inte kommer att nås inom perioden. Klimatutsläppen från transportsektorn kommer troligen inte minska i den takt som krävs till 2030 – däremot kan målen nås till 2045 när fordonsflottan är elektrifierad.
Trafiksäkerhetsmålen till 2030 anses också orealistiska eftersom bristerna i vägnätet är för stora i förhållande till ekonomiska ramar. Enligt beräkningar kan det dröja upp mot 100 år att mötesseparera alla prioriterade sträckor i länet med dagens kostnadsnivåer.
Trots utmaningarna är Marcus Smedman nöjd med helheten.
– Vi har en plan som tar oss framåt. Vi stärker trafiksäkerheten, förbättrar kollektivtrafiken och gör strategiska satsningar för framtiden. Allt bygger på fakta, dialog och en tydlig vilja att använda statens pengar så klokt som möjligt. Det här handlar om att Värmland ska fortsätta vara en bra plats att leva, bo och arbeta i.
Hjälpte sidan dig?