
Regional utveckling handlar om frågor som gör att människor och företag vill leva och verka i Värmland
Eleonore Åkerlund har varit regional utvecklingsdirektör i fem år. Här berättar hon mer om arbetet för att skapa rätt förutsättningar för utveckling – och om tre frågor som nu är allra högst på agendan.
Regional utveckling är ett område inom Region Värmland som kanske inte är lika känt för allmänheten som hälso- och sjukvården är.
Enkelt förklarat: vad handlar det om?
– Det är faktiskt en liten utmaning hur vi beskriver det vi gör. Vi är inte ute och bygger något och håller inte på med något lika konkret som hälso- och sjukvård. Men vi jobbar för att skapa goda förutsättningar för utveckling i Värmland, säger Eleonore Åkerlund.
Frågorna är många. Det handlar bland annat om EU, vägar och järnvägar, relationen till Norge, kompetensförsörjning och stöd till näringslivet. Kort och gott: att skapa ett Värmland som möjliggör för innovation, ett starkt näringsliv och livskvalitet.
Stå sig i konkurrensen
Eleonore Åkerlund använder själv ordet konkurrenskraft. Värmland ska vara ett län som står sig i konkurrensen.
– Många kanske tänker på företag när man hör ordet konkurrenskraft, och det handlar också om att företag ska ha rätt förutsättningar att kunna växa. Men företagen är beroende av samma frågor som vem som helst i Värmland: hälso- och sjukvård, att det finns vägar att åka på och tillgång till energi, arbetskraft och bredband. I ett konkurrenskraftigt län som det är bra att bo, leva och jobba i finns alla de här pusselbitarna på plats.
På det sättet hänger Region Värmlands olika områden ihop.
– Enkelt uttryckt kan man säga att vi behöver arbetstillfällen som gör att människor bor här, det genererar skatteintäkter som i sin tur ger oss möjlighet att till exempel ha en hälso- och sjukvård på en hög nivå. Men vi behöver också vara ett attraktivt län där man trivs och vill leva.
Vilka frågor är mest aktuella inom regional utveckling just nu?
– Det finns tre prioriterade områden som sticker ut och som är jätteviktiga för Värmland: energifrågan, kompetensförsörjningen och infrastrukturen.
Hur har de frågorna förändrats under dina fem år som regional utvecklingsdirektör?
– Infrastrukturen finns alltid med som en stadigt prioriterad fråga. Kompetensförsörjningen fanns med när jag började, men den har vuxit i omfattning. Vi brottas med glappen där vi har människor i arbetslöshet och samtidigt brist på kompetens.
– Den fråga som inte var på agendan när jag började är energifrågan. Den har med raketfart tagit plats i alla regioner. Där har Region Värmland klivit fram och tagit en ledande roll, bland annat genom elkraftssamarbetet, samarbetet med länsstyrelsen och kommunerna kring energimål, men också genom det påverkansarbete vi jobbar med.
Elkrisen 2022 var startskottet för att arbetet skulle prioriteras. Frågan är bred och bland annat kopplad till den gröna omställningen och företagens behov av mer eleffekt.
Ta fram kunskapsunderlag
Ett konkret exempel på varför frågan är viktig fanns i det pressmeddelande som Region Värmland publicerade för några veckor sedan. Där framgår det att tusentals arbetstillfällen riskeras vid effektbrist. Rapporten som ligger till grund för siffrorna är framtagen på uppdrag av Region Värmland.
– Energifrågan kommer vi att behöva jobba med under lång tid och rapporten är ett exempel på arbetet vi gör. När vi jobbar med förutsättningar för utveckling handlar det bland annat om att ta fram relevant kunskapsunderlag som tydliggör hur bilden ser ut i Värmland, vilka utmaningar som finns och vilka åtgärder vi behöver vidta.
– Tillgången till eleffekt är avgörande och definitivt en konkurrensfaktor för Värmland. Kan vi inte erbjuda det, då tappar vi arbetstillfällen.
Om du blickar 10–15 år framåt – vilka frågor behöver vi i Värmland förbereda oss på?
– Den demografiska utvecklingen ser inte så ljus ut. Där måste vi förbereda oss. Vad innebär det att ha så många färre invånare i olika ålderskategorier och hur kommer det att slå mot våra verksamheter? Vad behöver vi utveckla för att vara konkurrenskraftiga? Säkert inom digitalisering, AI och andra sätt att jobba. Men även omställning från yrken som det finns ett minskande behov av till sådana där det ökar. Det är frågor som tar tid och som är viktiga jobba med.
– Det kanske mest strukturomvälvande som skulle kunna ske på ett positivt sätt är Nobelbanan, säger Eleonore Åkerlund.
Nobelbanan är planen på en järnväg mellan Kristinehamn och Örebro. Den skulle bli en viktig del för att korta restiderna på sträckan Oslo–Stockholm, men kanske framförallt för att korta restiderna mellan Värmland och Örebro län, men även Mälardalen.
– Infrastruktur har en otroligt stor effekt på utveckling – det ger helt andra möjligheter till inpendling och utpendling. Med Nobelbanan skulle tillgången till Värmland öka väsentligt och länets konkurrenskraft öka ytterligare.
Bygga ett gott samhälle
När Eleonore Åkerlund började som regional utvecklingsdirektör kom hon från en tjänst som förvaltningschef inom samhällsbyggnad i Karlskoga kommun.
– Jag har alltid varit intresserad av hur man bygger ett gott samhälle där människor trivs och mår bra. Samspelet mellan rent tekniska frågor och de mer mjuka värdena. Det är jättespännande att jobba med hur vi säkerställer att få utveckling i hela Värmland, att se utmaningarna och hur vi kan hitta synergier för att tillsammans bygga en grund för utveckling.
Hur jobbar vi med just det – att få hela Värmland att utvecklas?
– Det är en jätteviktig fråga! Och där tycker jag att vår politik är tydliga med att hela tiden understryka vikten av att jobba med hela Värmland. Det vi kan bli bättre på är att titta på inomregionala skillnader, så att vi ännu tydligare ser styrkor och svagheter i hela Värmland. Det är viktigt för att vi ska kunna jobba med rätt saker som stärker hela länet.
– Värmlandsstrategin 2040 är vägledande och ett kunskapsunderlag om våra styrkor och svagheter. Den pekar ut en riktning, och jag tycker att Värmland har varit framgångsrikt att samlas under den. Det sticker ut hos oss.
