Till startsidan
Start /Terapiområden /Psykiatri

Terapiområde psykiatri

Här hittar du behandlingsrekommendationer och rekommenderade läkemedel för terapiområdet psykiatri.

Depression

Innan behandling med läkemedel ska diagnos fastställas och depressionsgrad bedömas. Tillstånd som behöver behandlas samtidigt, så som smärta eller substansbruk, ska uppmärksammas. Listan nedan är rekommenderade läkemedel vid behandling av lindrig till medelsvår depressiv episod och utgör ett alternativ eller komplement till psykosocial behandling. Informera om biverkningar, förväntad effekt och behandlingstid, innan behandlingsstart. Börja med halv normaldos. Efter 1-2 veckor, kontakt med patienten för att följa upp effekt och biverkningar. Om gott resultat, öka till normaldos. Efter fyra veckors behandling med normaldos bör tydlig effekt ses. På grund av risk för viktökning och blodtrycksökning, bör dessa parametrar kontrolleras före behandlingsstart och följas upp efter insättning och efter doshöjningar. Försök att avsluta medicinering ska göras i samråd med patienten, efter 6 månader och sedan årligen.

För mer information kring behandling av depression, se Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Vid otillräcklig effekt överväg preparatbyte eller ompröva diagnosen. Målet med behandlingen är symtomfrihet.

Förstahandsval

Sertralin

Sertralin {tand} {byta}

Escitalopram

Escitalopram {tand} {byta}

Observera lägre maxdos av escitalopram (10 mg) till äldre på grund av risk för QT-förlängning.

Vid otillräcklig effekt, byte till annat SSRI

Fluoxetin

Fluoxetin {tand} {byta}

Paroxetin

Paroxetin {tand} {byta}

Citalopram

Citalopram {tand} {byta}

Observera lägre maxdos av citalopram (20 mg) till äldre på grund av risk för QT-förlängning.

Andrahandsval

Mirtazapin

Mirtazapin {tand} {byta}

Duloxetin

Duloxetin {tand} {byta}

Venlafaxin

Venlafaxin depotkapsel {tand} {byta}

Mirtazapin är ett bra alternativ vid depression vid miktionssvårigheter och har i dos upp till 15 mg effekt på sömnstörning. Duloxetin är ett bra alternativ vid samtidig smärtproblematik och/eller urininkontinens.

Observera ökad risk för biverkningar av SSRI och SNRI hos äldre. Ökad risk för symtomgivande hyponatremi, särskilt i kombination med diuretika, samt för blödning i hud och slemhinnor.

Restnoterade läkemedel och utgående läkemedel

På Vårdgivarwebben finns löpande information om ett urval av restnoterade läkemedel och utgående läkemedel:

Restnoteringar, utgående läkemedel och licenser (Vårdgivarwebben)

Information från Läkemedelsverket och FASS:

Läkemedelverkets restsituationer (lakemedelsverket.se)

FASS restnoteringar (fass.se)

Ångestsyndrom

Ångestsyndrom är inte ett tillstånd, utan flera olika tillstånd, med olika behandlingsprotokoll. Läkemedelsbehandling kan ses som ett komplement till samtalsbehandling. Förväntad effekt av läkemedelsbehandling varierar från begränsad till mycket stor beroende på tillstånd. För att kunna planera behandling och utvärdera behandlingseffekt behöver därför diagnos vara klarlagd. Samtidigt substansbrukssyndrom bör uppmärksammas, så att insatser kan ges för båda tillstånden samtidigt.

Medicininsättning sker på samma sätt som vid depression, men vid paniksyndrom sker behandlingsstart med ¼ normaldos. Extra stöd till patienten under insättning är viktigt, då den initiala ångestökningen annars kan göra att medicineringen avbryts eller att suicidtankar utvecklas. På grund av risk för viktökning och blodtrycksökning, bör dessa parametrar kontrolleras före behandlingsstart och följas upp efter insättning och efter doshöjningar.

Försök att avsluta medicinering ska göras i samråd med patienten, efter 6 månader och sedan årligen. För mer information kring behandling se Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Vid otillräcklig effekt överväg preparatbyte eller ompröva diagnosen.

Det är ofta svårt att uppnå symtomfrihet med läkemedelsbehandling. Målet blir i första hand att nå en högre funktionsnivå med kvarvarande, men lindrigare, ångestsymtom.

Förstahandsval

Sertralin 

Sertralin {tand} {byta}

Escitalopram

Escitalopram {tand} {byta}

Observera lägre maxdos av escitalopram (10 mg) till äldre på grund av risk för QT-förlängning.

Vid otillräcklig effekt, byte till annat SSRI

Fluoxetin

Fluoxetin {tand} {byta}

Paroxetin

Paroxetin {tand} {byta}

Citalopram

Citalopram {tand} {byta}

Observera lägre maxdos av citalopram (20 mg) till äldre på grund av risk för QT-förlängning.

Andrahandsval

Venlafaxin

Venlafaxin depotkapsel {tand} {byta}

Duloxetin

Duloxetin {tand} {byta}

Klomipramin

Klomipramin tablett depottablett {tand} {byta} {äldre}

Duloxetin är ett bra alternativ vid samtidig smärtproblematik och/eller urininkontinens.

Observera ökad risk för biverkningar av SSRI och SNRI hos äldre. Ökad risk för symtomgivande hyponatremi, särskilt i kombination med diuretika, samt för blödning i hud och slemhinnor.

Bensodiazepiner, pregabalin och gabapentin betraktas som ”icke-göra” och bör inte användas vid behandling av ångesttillstånd i öppenvård. Om individen redan har pågående behandling med dessa preparat bör nedtrappning och utsättning övervägas och stöd för detta erbjudas.

Restnoterade läkemedel och utgående läkemedel

På Vårdgivarwebben finns löpande information om ett urval av restnoterade läkemedel och utgående läkemedel:

Restnoteringar, utgående läkemedel och licenser (Vårdgivarwebben)

Information från Läkemedelsverket och FASS:

Läkemedelverkets restsituationer (lakemedelsverket.se)

FASS restnoteringar (fass.se)

Tillfällig ångest och oro

Vid tillfällig ångest och oro kan hydroxizin eller alimemazin förskrivas under en kortare period. Båda preparaten ska användas restriktivt till äldre på grund av risk för kognitiva störningar och konfusion.

Förstahandsval

Alimemazin

Alimemazin oral lösning {tand} {byta} {äldre}

Hydroxizin

Hydroxizin {tand} {byta} {äldre}

Bensodiazepiner, pregabalin och gabapentin betraktas som ”icke-göra” och bör inte användas vid behandling av ångesttillstånd i öppenvård. Om individen redan har pågående behandling med dessa preparat bör nedtrappning och utsättning övervägas och stöd för detta erbjudas.

Restnoterade läkemedel och utgående läkemedel

På Vårdgivarwebben finns löpande information om ett urval av restnoterade läkemedel och utgående läkemedel:

Restnoteringar, utgående läkemedel och licenser (Vårdgivarwebben)

Information från Läkemedelsverket och FASS:

Läkemedelverkets restsituationer (lakemedelsverket.se)

FASS restnoteringar (fass.se)

Sömnsvårigheter

Vilken typ av sömnstörning som föreligger ska alltid klarläggas innan behandling startas. Restless legs, liksom andningsrelaterade orsaker till sömnstörning, ska uppmärksammas och behandlas enligt riktlinjer för respektive tillstånd. Innan läkemedelsbehandling inleds bör icke-farmakologiska insatser prövas.

Endast tillfälligt uppkommen sömnstörning bör behandlas farmakologiskt för att undvika långtidsbehandling.

Förstahandsval

Prometazin

Lergigan {tand} {byta} {äldre}

Propiomazin

Propavan {byta} {tand} {äldre}

Melatonin

Circadin {byta} {obytbart}

Behandlingstiden bör uppgå till max fyra veckor.

Andrahandsval

Zopiklon

Zopiklon {tand} {byta}

Zolpidem

Zolpidem {tand} {äldre}

Mirtazapin

Mirtazapin {tand} {byta}

Zopiklon och zolpidem ger risk för toleransutveckling och bör därför inte förskrivas längre tid än en vecka och inte alls till personer med risk för att utveckla beroende.

Mirtazapin i dos upp till 15 mg, kan vara ett bra alternativ vid sömnstörning och depression, särskilt vid behov av längre tids behandling.

Restnoterade läkemedel och utgående läkemedel

På Vårdgivarwebben finns löpande information om ett urval av restnoterade läkemedel och utgående läkemedel:

Restnoteringar, utgående läkemedel och licenser (Vårdgivarwebben)

Information från Läkemedelsverket och FASS:

Läkemedelverkets restsituationer (lakemedelsverket.se)

FASS restnoteringar (fass.se)

Restnoterade läkemedel och utgående läkemedel

På Vårdgivarwebben finns löpande information om ett urval av restnoterade läkemedel och utgående läkemedel:

Restnoteringar, utgående läkemedel och licenser (Vårdgivarwebben)

Information från Läkemedelsverket och FASS:

Läkemedelverkets restsituationer (lakemedelsverket.se)

FASS restnoteringar (fass.se)

Teckenförklaring

Läkemedel med denna symbol har muntorrhet som vanlig eller mycket vanlig biverkan. Minskad salivation ökar risken för karies.

Preparatet kan bytas till motsvarande generika eller parallellimporterat läkemedel på apotek.

Läkemedel som är olämpliga till äldre eller bör användas med försiktighet och kan kräva dosanpassning.

Läkemedlet ingår inte i läkemedelsförmånen och byts därmed inte ut på apotek.

När ingen beredningsform anges avses tabletter eller kapslar.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?