Till startsidan
Till startsidan

Liv och hälsa

Liv och hälsa är en stor undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården hos befolkningen i Mellansverige.

Undersökningen genomförs vart fjärde eller vart femte år under perioden 2000–2022 av Region Värmland i samarbete med Region Uppsala, Region Sörmland, Region Västmanland och Region Örebro län (CDUST).

Från och med 2026 kommer motsvarande information istället att samlas in genom den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

Hälsa på lika villkor

Bilden visar förstasidan på enkäten Liv och hälsa 2022 - människor och texten Liv och hälsa 2022.

Undersökningen Liv och hälsa genomfördes februari–maj 2022.

Undersökningen Liv och hälsa genomförs vart fjärde eller femte år. Samma frågor ställs i den vuxna befolkningen i regionerna Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län (CDUST-länen).

Syftet med undersökningen Liv och hälsa är att ta reda på hur den vuxna befolkningen mår och att följa förändringar i hälsa över tid. Kunskapen är viktig för många aktörer i samhället – exempelvis för planering och samverkan kring hälsofrämjande och förebyggande insatser och för att den framtida hälso- och sjukvården ska bli så bra som möjligt.

Resultaten publiceras dels i form av tabellrapporter på kommun-, läns- och regional CDUST-nivå, dels i folkhälsorapporter som beskriver aktuellt hälsoläge samt gör jämförelser med tidigare års undersökningar.

Undersökningen 2022 genomfördes februari–maj. I Värmland fick cirka 14 000 slumpmässigt utvalda personer ett brev med inbjudan att delta. De som fick brevet var 18 år eller äldre och folkbokförda i Värmland. Var och en valde själv om de ville svara via webben eller via en pappersenkät. På webben fanns enkäten på svenska och engelska.

Resultat 2022

Resultaten för undersökningen i Värmland 2022 visar bland annat att:

  • De flesta (68 procent) anger att de har bra hälsa.
  • Andelen som vistas i grönområden minst några gånger per vecka är hög (79 procent).
  • Andelen som har någon att anförtro sig åt är hög (88 procent).
  • Andelen som röker dagligen har minskat från 15 procent år 2000 till 6 procent år 2022.
  • Andelen som avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad är lägre i Värmland än i CDUST-länen generellt.
  • Andelen riskkonsumenter av alkohol har minskat i åldersgruppen 18–49 år, men ökat bland personer 70 år eller äldre.
  • Ängslan, oro eller ångest har ökat sedan 2017 bland unga vuxna (18–29 år).
    Andelen som snusar dagligen har ökat.
  • Andelen vuxna med fetma har fördubblats från 10 procent till 22 procent mellan 2000 och 2022.
  • Det finns fortfarande stora skillnader i hälsa och dess bestämningsfaktorer mellan män och kvinnor, socioekonomiska grupper och kommuner.

Resultat 2017

Anu Molarius

Folkhälsobevakare
Telefon: 010 831 97 42
E-post: anu.molarius@regionvarmland.se

Cecilia Nyberg

Folkhälsoanalytiker
Telefon: 010 831 40 58
E-post: cecilia.nyberg@regionvarmland.se

Sidan uppdaterad 23 februari 2026

Hjälpte sidan dig?
Skriv ut
Rityta 1