Till startsidan
Till startsidan
Start /Om regionen /Kris och beredskap

Kris och beredskap

Region Värmland ansvarar för att Värmlands hälso- och sjukvård, smittskydd, kollektivtrafik och andra samhällsviktiga verksamheter fungerar även i en krissituation.

Vår krisberedskap syftar till att förebygga särskilda händelser och att hantera dessa om de skulle inträffa. I en kris ska människors liv, säkerhet och hälsa stå i första rummet. Skador på egendom och miljö ska förhindras eller begränsas.

Förberedelsearbetet omfattar analyser, planering, övning och utbildning. Målet är att skapa robusthet och att kunna upprätthålla verksamheter som skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och enskilda människor om de sattes ur funktion.

Organisation för krisberedskap

Vid en kris ska Region Värmland kunna fortsätta utföra sitt uppdrag. Vi har därför en beredskapsorganisation som ska stärka förmågan att hantera kriser och genomföra förebyggande åtgärder.

Allt beredskapsarbete utgår från en regional beredskapsplan som bygger på lagar och nationella överenskommelser.

Händelser när beredskapsnivån höjs

Exempel på händelser som kan leda till höjd beredskapsnivå.

En situation som är så omfattande eller krävande att resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Det sker exempelvis genom att omfördela eller utöka resurser, samordna verksamheter eller medarbetare.

En särskild händelse kan utlösas av exempelvis:

  • Strömavbrott
  • IT-problem
  • Oväder
  • Bränder
  • Översvämningar
  • Trafik- och transportolyckor eller störningar
  • Kemikalieolyckor eller explosioner
  • Skjutningar
  • Pandemi- eller epidemiutbrott

En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser.

Särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.

Nationella beredskapslägen

Socialstyrelsen har definierat tre nationella beredskapslägen. Ett beredskapsläge kan utlösas direkt på den högsta nivån eller som en upptrappning från ett lägre beredskapsläge.

Regionen Värmlands verksamheter kan befinna sig i olika beredskapslägen vid samma tidpunkt beroende på händelsens art och påverkan på de olika verksamheternas resurser och behov. Vilket beredskapsläge som behövs beslutas initialt av tjänsteman i beredskap (TiB) eller den särskilda ledningen (stab). De tre beredskapslägena är stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.

Ett beredskapsläge som innebär att en särskild ledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Läget utlöses när informationen om händelsen fortfarande är otillräcklig eller när det finns hot om eller risk för särskild händelse.

Ett beredskapsläge som innebär att en särskild ledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner. Läget utlöses vid händelser när det förväntas räcka med begränsad resursförstärkning eller med en omfördelning av befintliga resurser. Exempelvis på sjukhusen där vårdplatser kan frigöras, bemanning utökas och planerad verksamhet ställas in.

Ett beredskapsläge som innebär att en särskild ledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner och kan mobilisera alla tillgängliga funktioner och resurser som krävs för att hantera den särskilda händelsen.

Roller och ansvar under en kris

Här beskrivs några av rollerna och deras ansvar under en kris.

TiB är den funktion som under dygnets alla timmar ska kunna ta emot och hantera larm vid en särskild händelse eller vid hot om en särskild händelse.

Det är TiB som initierar och samordnar det inledande krisledningsarbetet både på regional och lokal nivå. Vid ett larm bedömer TiB om händelsen ska betecknas som en särskild händelse och har mandat att aktivera den särskilda ledningen på lokal eller regional nivå och besluta om beredskapsläge.

Ansvarar för den samordnande ledningen för regionens samtliga verksamhetsområden vid en särskild händelse eller hot om särskild händelse. Regional särskild ledning har till uppgift att samordna och inrikta resurser inom verksamheterna, att analysera påverkan på hela regionens uppdrag, samt att samverka med andra aktörer.

Ansvarar för den samordnande ledningen för respektive sjukhus och samt annan verksamhet i det geografiska upptagningsområdet (Karlstad, Arvika och Torsby) vid en särskild händelse eller hot om särskild händelse.

Består av regionstyrelsens arbetsutskott och kan aktiveras vid en extraordinär händelse. Krisledningsnämnden övertar beslutanderätten från regionens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt. Krisledningsnämnden kan bara verka under extraordinära händelser, det vill säga den tid det tar för att lösa den aktuella händelsen.

Krisledningsnämnden

Katastrofmedicinsk beredskap

Katastrofmedicinsk beredskap säkrar sjukvården och är en del av regionens samlade krisberedskap. Den katastrofmedicinska beredskapen krävs för att samhället ska kunna ta hand om drabbade och minimera fysiska och psykiska följdverkningar vid en särskild händelse.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (socialstyrelsen.se)

Krigsfara eller krig

Region Värmland är en del av totalförsvaret och därför har regionen en krigsorganisation som ser till att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls vid höjd beredskap, krigsfara eller krig.

Det handlar om att fortsätta bedriva den samhällsviktiga verksamheten framför allt inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik och att samverka med övriga regioner, myndigheter och andra aktörer, även under svåra förhållanden.

Alla medarbetare är krigsplacerade

Inom krigsorganisationen krigsplaceras alla medarbetare inom Region Värmland på sin ordinarie tjänst och arbetsplats. Krigsplaceringen görs för att säkerställa att medarbetare finns tillgängliga för regionens olika verksamheter under höjd beredskap. Krigsplacering får en praktisk betydelse endast i händelse av krig.

Regionernas nationella samordning, planering och ledning

Inför och under höjd beredskap eller krig ska Sveriges 21 regioner fortsätta att utföra sina ordinarie uppdrag och samtidigt stödja Försvarsmakten, främst inom sjukvården. För att lyckas med detta krävs att regionerna planerar gemensamt och samordnar sina resurser. Navet i detta arbete är den gemensamma samordningsfunktionen, Nationell samordning, planering och ledning, NSPL, som ska arbeta för att skapa de bästa förutsättningarna för att bidra till Sveriges totalförsvar.

Genom NSPL kan regionerna hjälpas åt med resurser och stärka den gemensamma förmågan i Sveriges samlade hälso- och sjukvård. NSPL:s kansli är placerat i Region Uppsala.

Sidan uppdaterad 31 mars 2026

Hjälpte sidan dig?
Skriv ut
Rityta 1