Till startsidan

Norden har Europas lägsta elpriser

Norden har i genomsnitt Europas lägsta elpriser. Men det är inte lågt hela tiden och inte överallt. För att möta elbehovet och minska elpriset i södra halvan av vårt land, kan vi behöva se över elproduktionen. Arne Bergvik berättar varför.

En man med grå kavaj tittar in i kameran och ler.

Arne Bergvik är energimarknadsanalytiker hos konsultföretaget Sigholm AB. Han förklarar att tre faktorer påverkar att vi i Sverige elektrifierar alltmer inom till exempel transport och industri.

– El är på sikt billigare än till exempel olja, eftersom elen är effektivare. Att producera energin i Sverige gör oss mindre beroende av ickedemokratiska länder. Och våra inhemska energislag är betydligt mindre skadliga för miljön än förbränningen av till exempel olja, gas och kol, förklarar Arne.

Den första stora elektrifieringsvågen var under 1970-talet. Det var efter oljekrisen, som kom då arabiska länder inte ville exportera olja till västvärlden, som stöttat Israel i oktoberkriget 1973.

– Sverige var på den tiden ett av världens mest oljeberoende länder. Nu är vi ett av världens mest elintensiva länder och har en elektrifieringsgrad på 35 procent. Det har gett oss en konkurrensfördel mot Europa, som har en elektrifieringsgrad på 22 procent.

Varierande elpris

Under 2022 hade Sverige likt andra länder i Europa rekordhöga elpriser, men tack vare Sveriges elproduktion var pristopparna här betydligt lägre än Europa.

– Vi påverkas av vår omvärld och elpriserna rusade när Ryssland 2021–2022 vred av gasen till Europa, som ett led i att hindra EU att stödja Ukraina när kriget eskalerade. Den gasen ersattes med flytande fossilgas från bland annat Qatar och USA. Vi har knappt någon fossilgas alls i Sverige och gasfälten i Europa sinar, förklarar Arne.

Efter 2022 sjönk elpriset igen och i norra Sverige har det aldrig tidigare varit så lågt som 2025, justerat för inflation. Övriga Sverige, som finns långt från vattenkraften i norr, hade högre pris, även om det var betydligt lägre än 2022. Längst i söder närmade sig priserna övriga Europas elpriser.

Ett stapeldiagram visar energipriser i Sverige för några år mellan 2013 och 2025.

Fram till 2019 var det genomsnittliga elpriset ungefär detsamma i hela Sverige. Sedan dess har norra Sverige ökat sin elproduktion, vilket inte södra Sverige gjort. Det har lett till att elpriset sjunkit i norra Sverige och stigit i södra. I södra Sverige närmar sig elpriset det pris som finns i Frankrike. I andra delar av Europa är elpriset ännu högre. (Diagram: Arne Bergvik)

Vi behöver mer egen energi

Elproduktionen i norr har byggts ut för att tillgodose ett väntat ökat elbehov hos industrier som elektrifierar. Överskottet i norr gynnar också södra Sverige, som har högre efterfrågan än produktion. Samma elpris i hela Sverige har vi bara om elnätet räcker till för att jämna ut skillnaderna mellan norra och södra Sverige. Det finns nämligen en teknisk maxgräns för hur mycket el som kan överföras via näten.

– Därför behöver södra Sverige öka sin elproduktion. Men över 90 procent av ansökningarna för att bygga landbaserad vindkraft fick avslag förra året. I Sverige byggs det knappt någon vindkraft alls nu och knappt någon annan produktion heller. Vi behöver mer produktion för att tillgodose behovet, men i många kommuner röstar fullmäktige nej till att bygga mer produktion.

Arne menar att vi i Sverige aldrig haft så stora möjligheter att producera egen el som nu. Vi kan ha solpaneler på våra hus och större gårdar och föreningar kan sätta upp vindkraftverk.

– Sol- och vindenergi har fallit i pris och batterier kan göra att vi kan spara energin till ett annat tillfälle. Det kanske inte lönar sig varje år, men solpaneler håller i mer än trettio år, och det ger förutsägbarhet.

Kärnkraft är näst största elkraftkällan

Arne talar mycket om sol och vind, men är för den skull inte negativ till kärnkraft som idag är den näst största elkraftkällan i Sverige.

– Om ny kärnkraft kan byggas i tid och till kostnadsmässigt pris är det välkommet. Men ny kärnkraft kanske inte betyder mer kärnkraft. Våra nuvarande över 40 år gamla reaktorer kanske inte kan konkurrera med nya reaktorer som är subventionerade av staten. Då finns det risk att de stängs. Det mest kostnadsbesparande och minst riskfyllda är att driftförlänga befintliga reaktorer.

Ett cirkeldiagram visar hur mycket Sverige producerar av olika kraftslag.

Den el som producerades i Sverige under 2024 kom i första hand från vattenkraft. Andelen vindkraft var nästan lika stor som andelen kärnkraft. (Diagram: Region Värmland)

Arne förklarar också att oavsett hur det blir med kärnkraften, dröjer det många år innan vi får mer el från kärnkraft och det mesta av elen behöver lösas på annat sätt. Dessutom ökar elbehovet, eftersom både hushåll, industrier, transportsektor och datacentraler kommer att behöva alltmer el de närmaste åren.

Vi behöver föra dialog

En sak som Arne är övertygad om är att vi behöver många olika slags kraftslag med olika för- och nackdelar som tillsammans ger en förutsägbarhet.

– Och vi måste föra dialog om att vi behöver mer el, hur mycket vi behöver och var den ska komma ifrån. Alla kommer inte alltid få sin vilja igenom, men vi kan vara överens om vart vi ska och var och en kan vara beredd att göra sitt för att vi ska få tillräckligt stor elproduktion i hela landet.

Läs mer om elpriset i artikeln ”Många faktorer påverkar elpriset”.
Många faktorer påverkar elpriset (regionvarmland.se)

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?