Frågor och svar om blodsmittemärkning av journaler
Blodsmittemärkning av journaler tas bort i Region Värmland.
I samband med uppdatering av Cosmic version 3.8.1 kommer justeringar kring vilken information som ska återfinnas i Uppmärksamhetssignalen att justeras utifrån senaste versionen av Socialstyrelsens informationsspecifikation. Detta innebär bland annat, att journalen i Cosmic inte längre ska blodsmittemärkas (undantag gravida). Märkning för MRB (MRSA, ESBL, ESBLcarba och VRE) ska fortsatt göras.
För mer information, se Cosmic användarinformation Uppmärksamhetssignalen - Region Värmland Intranät (regionvarmland.se)
Observera, att Smittskydd Värmland inte kan ge svar på praktiska frågor rörande hantering i Cosmic. Vid frågor kring hantering i Cosmic, kontakta Cosmic support:
Varför ska journaler inte längre märkas för blodsmitta?
Det behövs inte - vårdpersonal ska alltid behandla blod och blodtillblandade kroppsvätskor som potentiellt smittsamma. Märkningen kan inge en falsk trygghet eller vara vilseledande i bland annat följande fall:
- Patienten har en blodsmitta men är inte testad
- Patienten har smittats efter det senaste negativa testet
- Patienten är smittfri efter behandling men journalen är inte avmärkt.
Finns det inte en lag att journaler ska vara märkta?
Det finns inget lagligt stöd för/krav på att journaler ska vara märkta med blodsmitta vare sig i patientdatalag eller föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen eller Arbetsmiljöverket.
Ska all information om blodsmitta tas bort ur journalen?
Nej, endast märkningen i Uppmärksamhetssignalen i Cosmic.
Allt annat i journalen som berör blodsmitta finns kvar (diagnoser, inskrivningsanteckningar, epikriser, mottagningsanteckningar, provsvar, läkemedelslistor etc.).
Uppmärksamhetsinformation ska endast innehålla kritisk information som kan vara avgörande för den enskildes säkerhet, till exempel överkänslighet för födoämnen eller läkemedel. Socialstyrelsen har publicerat en rekommendation för hur uppmärksamhetsinformation ska dokumenteras. ”Blodsmitta” fanns tidigare med men har tagits bort från och med 2021 års version av dokumentet (förutom för gravida).
Varför ska blodsmittemärkningen finnas kvar för gravida?
Vid graviditet och förlossning finns det risk för överföring av blodsmitta till barnet om inte speciella åtgärder vidtas under eller skyndsamt efter förlossningen.
Vad gäller för märkning av journaler gällande resistenta bakterier?
Vid bärarskap av anmälningspliktiga resistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL-bildande Enterobacterales samt multiresistenta gramnegativa bakterier som inte är ESBL/ESBLcarba) ska journalen även fortsättningsvis märkas.
Se rutin för märkning av Dokumentation i Uppmärksamhetssignalen (Vida) samt handläggning under respektive smitta:
Vad är blodsmitta och hur sker spridning?
Vi menar oftast hepatit B, hepatit C och hiv när vi talar om blodsmitta. Dessa tre virus kan överföras:
- genom blod till blodkontakt eller blod-slemhinnekontakt
- från mor till barn i samband med förlossningen
- genom oskyddat sex (utan kondom)
Är det vanligt att vårdpersonal smittas?
Nej, överföring av blodsmitta till vårdpersonal är mycket ovanligt.
Blodsmitta överförs inte i vanligt omvårdnadsarbete.
Blodsmitta kan överföras genom blod till blodkontakt såsom stick- eller skärskador och kan även överföras genom att blod/blodtillblandade kroppsvätskor kommer i kontakt med en oskyddad slemhinna (till exempel ögon eller mun) eller skadad hud. Om denna blod-blod eller blod-slemhinnekontakt inträffar ska det hanteras enligt rutin för stick- och skärskador, se plusbox nedan.
Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara vaccinerade mot hepatit B.
Inget fall av vårdrelaterad hepatit B smitta har rapporterats i Sverige sedan 1999.
Smitta med hepatit C har tidigare förekommit i samband med stick- och skärskador, men är numera mycket ovanligt, nationellt rapporterades 8 fall totalt under år 2000–2012.
Ingen vårdpersonal i Sverige har smittats av hiv i samband med stick- och skärskada i vården.
Hur skulle medpatienter kunna smittas?
Överföring av blodsmitta från en patient till en annan är mycket ovanligt i Sverige, men har inträffat. Ett exempel är när vårdpersonal inte har följt rutiner utan till exempel använt flerdosampuller av injektionsläkemedel till fler än en patient, och återfyllt sprutor för engångsbruk.
Vid administrering av flytande läkemedel är grundprincipen att alltid använda endosförpackning. Används flerdosförpackning utanför läkemedelsrum ska den vara patientbunden, det vill säga endast användas till en patient. God praxis är att beredning av parenterala läkemedel till mer än en patient från flerdosförpackning sker i läkemedelsrum. Injektionsläkemedel i flerdosbehållare kan vid felaktigt handhavande överföra smitta. Sprutor för engångsbruk får aldrig återfyllas.
Det går bra att en patient med blodsmitta delar vårdrum med andra patienter, det innebär ingen smittrisk. Vid pågående blödning eller risk för blödning ska patienten vårdas på eget rum med egen toalett.
Blodburen smitta - slutenvård, poliklinisk vård och dagvård (regionvarmland.se) Pdf, 118 kB.
Vad innebär det att ”allt blod ska behandlas som potentiellt smittsamt” inom vården?
Vårdpersonal ska alltid följa basala hygienrutiner i kontakt med alla patienter. Det innebär bland annat att vårdpersonal ska använda handskar vid kontakt/risk för kontakt med blod och andra kroppsvätskor. Vid risk för stänk av kroppsvätskor används visir eller motsvarande stänkskydd.
Vårdpersonal ska arbeta på ett sätt så att stick- och/eller skärskador förebyggs.
Stickande/skärande produkter läggs direkt i därför avsedd behållare.
Medicinteknisk utrustning för flergångsbruk ska alltid rengöras/desinfekteras/steriliseras på samma sätt oavsett känd blodsmitta eller inte.
Hur kan jag i vårdsyfte (det vill säga när detta har betydelse för den vård patienten ska få) ta reda på om en patient har en känd blodsmitta när märkningen har tagits bort?
- Fråga patienten. Patienter med hepatit B, hepatit C och hiv har informationsplikt enligt smittskyddslagen, i situationer där det kan finnas en beaktansvärd risk för smitta (se mer i frågan nedan om smittskyddslagen).
- Titta i journalen - tidigare diagnoser, journalanteckningar, provsvar, läkemedelslista mm.
- Om informationen inte framkommer enligt punkt 1 och 2 – överväg att ta nya aktuella prover (med patientens medgivande).
Behöver prover/provrör märkas med blodsmitta?
Nej. Den rutinen är borttagen sedan flera år i Region Värmland. Allt blod ska behandlas som potentiellt smittsamt, och därför behöver inte prover märkas med blodsmitta.
Hur ska spill av kroppsvätskor tas om hand?
Vid spill av blod/kroppsvätskor ska punktdesinfektion utföras snarast. Det innebär att man torkar upp föroreningen och därefter bearbetar ytan med ytdesinfektionsmedel med tensid. Personal som utför detta ska ha handskar på sig.
Hur ska tvätt och avfall som förorenats med blod eller andra kroppsvätskor hanteras?
I normalfallet gäller sedvanlig tvätt- och avfallshantering. Vid stora mängder kroppsvätskor tas tvätt och avfall om hand som smittförande.
Hur gör jag vid en stick- eller skärskada?
Vid stick-eller skärskada är risken för överföring av blodsmitta oftast låg.
För åtgärder och handläggning – se rutinen "Stick- och skärskada samt exponering för blodburen smitta" på Smittskydd Värmlands webbsida Stick- och skärskador - Region Värmland (regionvarmland.se)
Vad innebär det att hepatit B, hepatit C och hiv finns i smittskyddslagen?
Hepatit B, hepatit C och hiv räknas till de allmänfarliga sjukdomarna enligt smittskyddslagen (SmL). Patienter med dessa infektioner har skyldigheter, till exempel att följa de förhållningsregler de får av sin behandlande läkare. Syftet med förhållningsreglerna är att de ska undvika att utsätta någon annan person för smittrisk. Patienten har också informationsplikt i situationer där det finns en ”beaktansvärd” risk för smittöverföring. Patienter med hiv och hepatit informerar oftast sjukvården om sin diagnos, men är inte skyldiga att göra detta när det inte föreligger någon beaktansvärd risk, till exempel vid ett mottagningsbesök där inga blodprover tas.
Patienter med välbehandlad hiv (med mycket låga/omätbara virusnivåer) har numera bara informationsplikt till vården inför situationer med högre risk för stick- och skärskador, till exempel kirurgiska ingrepp. De behöver inte informera inför rutinmässiga, enklare undersökningar inom sjukvård/tandvård (inklusive blodprov och injektioner).
Patienter med allmänfarliga sjukdomar har också rättigheter enligt SmL, till exempel kostnadsfri vård och behandling som minskar smittsamheten.
Läkare som misstänker att en person kan vara smittad av allmänfarlig sjukdom enligt SmL har skyldighet att erbjuda denna person kostnadsfri provtagning.
Den läkare som konstaterar en allmänfarlig sjukdom har flera viktiga uppgifter enligt SmL, till exempel smittskyddsanmälan, smittspåra och ge förhållningsregler.
Vad gör jag om jag tagit prov på en patient som visar sig vara positiv för hepatit B, hepatit C eller hiv?
Den läkare som är provsvarsmottagare/remitterande läkare på remissen räknas som behandlande läkare och har skyldighet att handlägga patienten i initialskedet. Detta innebär att bland annat att ge patienten information om diagnosen, ge förhållningsregler och remittera patienten till infektionsklinik. Vid akut hepatit B och hiv ska patienten handläggas och remitteras till infektionsklinik omgående. Tag omedelbar telefonkontakt med infektionsbakjour!
Se respektive diagnos avseende behandlande läkares ansvar.
Varför kallas ibland hepatit B, hepatit C och hiv för ”tysta infektioner”?
Personer kan ha dessa infektioner under många år utan att ha några symtom alls. Under denna period är personen smittsam, men vet då inte själv om det. Obehandlad hepatit kan ge långtidskomplikationer i form av skrumplever (cirros), leversvikt och levercancer. Obehandlad hiv leder till AIDS.
Kan hepatit B, hepatit C och hiv behandlas?
Akut hepatit B hos vuxna läker ut i 9 fall av 10. Kronisk hepatit B kan inte botas, men risken för långtidskomplikationer kan minskas med behandling. Det finns ett effektivt vaccin och vårdpersonal bör vara vaccinerade mot hepatit B.
Hepatit C, som utvecklas till kronisk form, vilket sker hos mer än 75 procent av alla fall, kan numera botas hos 95 procent av alla fall, med 8-12 veckors tablettbehandling.
Alla patienter med känd hiv erbjuds behandling omgående efter diagnos, och mer än 90 % av personerna med känd hivinfektion i Sverige idag (2022) har välbehandlad hiv. Med detta menas att deras hiv-virusnivåer i blod är mycket låga eller omätbara, och smittsamheten är då också mycket låg. Med dagens effektiva behandling är hiv en kronisk infektion med god prognos.
Hiv idag - Kunskap om hiv för hälso- och sjukvården (folkhalsomyndigheten.se)
Smittsamhet vid behandlad hivinfektion (folkhalsomyndigheten.se)
