Så mycket el producerar och förbrukar vi
Sol, vind, vatten, kraftvärme och kärnkraft är de huvudsakliga kraftslagen i Sveriges elproduktion. Hur mycket producerar vi, hur mycket förbrukar vi och vad går elen till? Det och en del annat får du veta här.
I Sverige producerades 170 TWh el 2024. Vi använde 136 TWh. Trots att vi producerade mer än vi förbrukade importerade vi 5,7 TWh, under perioder när vår egen el inte räckte till. Under året exporterade vi 39,1 TWh.
I Värmland producerades 4,7 TWh (4 735 765 000 kWh) el 2024. Vi använde 5,5 TWh (5 521 000 000 kWh). Det innebär att vi importerade 0,8 TWh (785 234 000 kWh) från andra län eller länder.
Produktion av el i Sverige – fördelat på kraftslag
Elproduktion i Sverige 1970–2024
Sveriges egen elproduktion har nästan tredubblats sen 1970-talets oljekris. Fram till slutet av 1980-talet steg produktionen kraftigt i takt med utbyggnad av kärnkraftverk. I dag är vattenkraften störst, följd av kärnkraft och vindkraft. Utbyggnaden av förnybar el har varit stor under 2000-talet. Vindkraften står för den största delen av ökningen. Solkraften har ökat de senaste åren men ger än så länge inte så mycket el.
Kraftvärme och industriell kraftvärme ger också en del el. I Sveriges produktion av kraftvärme och industriell kraftvärme 2024 utgjorde biobränsle 67,5 procent av bränsletillförseln. Det handlar till största delen om rester från skogs- och pappersindustrin. Avfall och restprodukter från hushåll och industri står för ytterligare 18,9 procent.

Under åren 1970–2024 ökade Sveriges elproduktion från cirka 60 TWh 1970 till cirka 165 TWh. Vattenkraften har under hela perioden varit störst och ökat från 40,9 till 64,3 TWh. Kärnkraften ökade starkt fram till slutet av 1980-talet, då det planade ut lite mer. Som störst var kärnkraften 1998 då den stod för 70,5 TWh el. Sedan dess har kärnkraften minskat och 2024 stod den för 64,3 TWh el. Vindkraften är idag nästan lika stor som kärnkraften. 1970 gav den 3,1 TWh el. 2024 producerade vindkraften 40,4 TWh el. Solkraften tillkom 1990 med endast 0,04 TWh el. En ökning har skett under 2020-talet och 2024 bidrog solkraften med 4,15 TWh el. Kraftvärme stod 1970 för 12,7 TWh. Produktionen har varierat kraftigt sedan dess och 2024 stod kraftvärme för 5,9 TWh el. Industriell kraftvärme har varierat från 8,4 under 1971 till 5,8 under 2024. Källa: Energimyndigheten via Macrobond
Elproduktion per kraftslag i Sverige 2024
2024 stod vattenkraften för 37,9 procent av elproduktionen i Sverige. Kärnkraften stod för 28,8 procent och vindkraften för 23,9 procent. Industriellt mottryck stod för 7 procent och solkraft för 2,5 procent. Källa: Statisktiska centralbyrån
Produktion och förbrukning av el i Värmland – fördelat på kraftslag
Elproduktion i Värmland 2012–2024
I Värmland ökade elproduktionen i Värmland successivt från 2012 till 2024. Efter det har produktionen inte ökat nämnvärt.
I Värmland ökade elproduktionen från 3 694 216 GWh 2012 till 4 735 766 GWh 2024. Lägst produktion under den perioden hade vi 2013, då produktionen var 2 854 262 GWh. Källa: Statistiska centralbyrån
Elproduktion per kraftslag i Värmland 2024
I Värmland producerades 4 735 765 000 kWh el under 2024.
2024 stod vattenkraften för 51 procent av elproduktionen i Värmland. Vindkraft stod för 28,8 procent medan kraftvärme och industriellt mottryck tillsammans stod för 17,7 procent. Solkraft stod för 2,5 procent. Källa: Statisktiska centralbyrån
Elförbrukning per kraftslag i Värmland 2024
I Värmland förbrukades 5 521 000 000 kWh el 2024. Det innebär att vi förbrukade 785 235 000 kWh mer än vi producerade.
Av den el som vi förbrukade i Värmland 2024 kom 43,8 procent från vattenkraft och 24,7 procent från vindkraft. 15,2 procent kom från kraftvärme och 2,1 från solkraft. Vi importerade 14,2 procent från andra län och länder. Källa: Statisktiska centralbyrån
Elförbrukning fördelat på slutlig användare och per invånare
Här berättar vi bland annat om vart elen går. Det är indelat i industri, småhus, flerbostadshus och övrigt.
I ”industri” ingår all tillverkningsindustri, exempelvis gruvor, trävaruindustri, livsmedelstillverkning och transportmedelstillverkning. I ”övrigt” ingår bland annat jordbruk, skogsbruk och fiske, transporter och offentlig verksamhet.
Elförbrukning fördelat på slutlig användare i Sverige, 2024
Av den el som förbrukades i hela Sverige 2024 gick 38 procent till industrin. 19,6 procent gick till småhus och 4,2 till flerbostadshus. 38,3 procent gick till övrigt. Källa: Statisktiska centralbyrån
Elförbrukning fördelat på slutlig användare i Värmland, 2024
Att Värmland är ett industrilän syns när vi tittar på vart elen går i vårt län. 2024 gick 56 procent av elen till industrin. I endast två län är industrins förbrukning mer. I Västernorrland gick 70,6 procent av elen till industrin och i Norrbotten 57,6. Det län där industrin förbrukar minst el är Jämtland med 13 procent.
Av den el som förbrukades i Värmland 2024 gick 56 procent till industrin. 16, 4 procent gick till småhus och 2,4 till flerbostadshus. 25,2 procent gick till övrigt. Källa: Statisktiska centralbyrån
Elförbrukning per invånare 2024
Hur mycket el som invånarna förbrukar i genomsnitt i sin bostad varierar stort mellan olika län. Lägst förbrukning i hemmet finns i Halland med 0,4 GWh per invånare. Högst förbrukning har Norrbotten med 4,20 GWh.
Värmlands invånares genomsnittliga förbrukning av el i bostaden ligger på 3,7 GWh. Förbrukningen i hela Sverige är 2,8 per invånare. Källa: Statisktiska centralbyrån
Fördelning av icke förnybara energikällor i Värmland efter förbrukarkategori 2024
I Värmland kommer 3 157 398 MWh el från icke förnybara energikällor, till exempel kärnkraft, olja och kol.
Transporter står för den största delen av den totala slutanvändningen av icke förnybara energikällor i Värmland – hela 2 42 307 MWh.
Hushåll består av kategorierna småhus, flerbostadshus och fritidshus och står för en mycket liten del.

Den största delen av icke förnybar energianvändning i Värmland står transporter för, med 76,69 procent. Industri- och byggverksamhet står för 18,16. Jordbruk och fiske står för 2,48 procent, hushåll för 0,22, offentlig verksamhet för 0,13 och övrig verksamhet för 2,32 procent. Källa: Statisktiska centralbyrån
Årsmedel spotpris per elområde 2014–2025
Elområdena bildades 1 november 2011 då Sverige delades in i fyra elområden. 2014 var elpriset 29 öre per kWh i hela Sverige. De stora skillnaderna mellan områdena syns först efter 2020. Ju längre bort förbrukningen är från produktionen, desto högre blir elpriset.
Högsta priset mellan åren 2014 och 2025 hade elområde 4 under 2022. Då var priset 162 öre per kWh. Lägsta priset under 2022 hade område 1 med 63 öre. Året med lägst pris var 2020. Elen i elområde 1 kostade då 15 öre per kWh. Under 2022 var priset som högst 27 öre i elområde 4. Källa: Nord Pool och Energimarknadsbyr
Vindkraftverk och solcellsanslutningar
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar och antalet per 1000 invånare 2025
De regioner med flest nätanslutna solcellsanläggningar har inte nödvändigtvis flest i förhållande till befolkningens storlek.

Flest nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige 2025 fanns i Västra Götaland med 56 515 anläggningar. Det motsvarar 31,8 per 1 000 invånare. Lägst antal fanns i Norrbotten med 3 033 anläggningar. Det motsvarar 9,3 per 1 000 invånare, vilket också var landets lägsta antal per 1 000 invånare. I Värmland fanns 10 080 anläggningar vilket innebär 35,6 per 1 000 invånare. Högst antal per 1 000 invånare hade Halland med 55,5 anläggningar som hade totalt 19 213 anläggningar. Källa: Statisktiska centralbyrån
Antalet vindkraftverk och installerad produktion 2025
Värmlands län hade det sjätte lägsta antalet vindkraftsverk under 2025. Trots det är Värmland det län med högst elproduktion per verk, 10 GWh.
Västmanland och Uppsala län ingår inte i diagrammet nedan.

Det län som under 2025 hade flest antal vindkraftverk är Västernorrland med 824 verk. Elproduktion per verk var 10 GWh. Det är samma siffra som för Värmlands 143 verk. Det är de två län som har högst elproduktion per verk. Lägst elproduktion per verk har Skåne, Gotland och Blekinge, med 3 GWh per verk. Källa: Energimyndigheten
Bilar
Andel elbilar av totala innehavet i Värmland, riket och övriga län, 2025

Länet med störst andel elbilar 2025 var Stockholm med 17,23 procent. Lägst andel elbilar fanns i Norrbotten med 4, 14 procent. I Värmland drevs 4,22 procent av bilarna med el. Andel elbilar i hela Sverige var 8,54. Källa: Trafikanalys
Andel nyregistrerade bilar med förnybara drivmedel
Statistiken nedan avser drivmedelstyperna el, elhybrid, etanol/etanol flexifuel, gas/gas flexifuel, och laddhybrid.
I Sverige har andelen nyregistrerade bilar med förnybara drivmedel ökat från 39,7 under 2020 till 70,3 under 2025. I Värmland ökade andelen nyregistrerade bilar med förnybara drivmedel från 31,6 procent under 2020 till 53,5 under 2023. Efter det har andelen nyregistrerade bilar med förnybara drivmedel i Värmland sjunkit till 49,9 under 2025. Källa: Trafikanalys
Andel personbilar som inte är beroende av fossilt bränsle, av totalt antal bilar
Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade.
Andelen fossiloberoende bilar i Sverige har under åren 2020–2025 ökat från 12,2 till 26 procent. I Värmland har andelen ökat från 9,9 till 20,7 procent.
I Värmland är andelen fossiloberoende bilar störst i Hammarö kommun (25,5 procent) och minst i Årjängs kommun (16 procent). Källa: Trafikanalys
Om kilowatt och om hur länge en kWh räcker
Kilowatt (kW) är en enhet för elektrisk effekt och motsvarar 1 000 watt (W). Kilowatt anger effekten vid ett givet ögonblick, alltså hur snabbt energi används.
1 kilowatt = 1 000 watt
1 megawatt = 1 000 kilowatt = en miljon watt (1 000 000)
1 gigawatt = 1 000 megawatt = en miljon kilowatt = en miljard watt (1 000 000 000)
1 terawatt = 1000 gigawatt = en miljon megawatt = en miljard kilowatt = en biljon watt (1 000 000 000 000)
Så långt räcker 1 Kwh
- Användning av:
- Spis på 1 800 watt – 33 minuter
- Hårtork på 2 000 watt – 30 minuter
- Dammsugare på 700 watt – 86 minuter
- 65-tums smart-tv på 100 watt – 10 timmar
- Ledlampa på 1 watt – 1 000 timmar
- Glödlampa på 60 watt – 17 timmar
- Elbilsladdning i uttag på 10 A, 2 300 watt – 26 minuter
- Motorvärmare på 750 watt – 80 minuter
