Kompetensförsörjning

Näringslivet och de offentliga organisationernas behov av kompetent arbetskraft är en av grundpelarna för Värmlands framtid. Region Värmland initierar, stödjer, leder och samordnar insatser för att höja länets utbildningsnivå och öka kompetensmatchningen.

Utvecklande och väl fungerande samarbetsarenor mellan arbetslivet och utbildningsanordnare är en katalysator för  innovation och utveckling, samordning, stöd och resurseffektivitet. Värmland har kommit långt i detta arbete. Många har engagerat sig och olika regionala samarbetsarenor har utvecklats för att gemensamt arbeta med att höja utbildningsnivån och öka kompetensmatchningen. Några exempel på samarbetsarenor är Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege och gymnasiesamverkan.

Arbetsmarknad i förändring

Värmland står inför stora utmaningar. Inom alla branscher kommer fler än tidigare att lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgång. Alla tjänster kommer inte att återbesättas. En del jobb och företag försvinner och nya arbetstillfällen och företag växer fram. År 2025 kommer det att finnas nya marknader och nya yrkesgrupper som inte existerar idag.

Utbildningsnivån i Värmland

Förutom Karlstad och Hammarö har Värmland en lägre andel invånare med utbildning på högskolenivå än riket. Övergångsfrekvensen till högskolestudier är betydligt högre för kvinnor än män och i samtliga kommuner har fler kvinnor än män högskoleutbildning.

Utmaningar inom utbildning och kompetens

Värmland behöver höja utbildningsnivån och förbättra kompetensmatchningen. Det finns ett antal utmaningar som regionens aktörer på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn behöver arbeta gemensamt med. Några av utmaningarna:

• Höja kvalitén i hela utbildningskedjan.
• Fler med fullgjord gymnasieutbildning.
• Fler till yrkeshögskola och högskola.
• Stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv.
• Koppla teori till praktik.
• Synliggöra och attrahera unga till yrken med framtida behov.
• Möjliggöra validering.
• Ta vara på kompetent arbetskraft.
• Bryta traditionella stereotypa val av utbildning, yrken och medarbetare.
• Öka tillgängligheten av efterfrågestyrd utbildning.
• Entreprenörskap som en naturlig del i undervisningen.
• Fler dynamiska kunskapsarenor och nätverk.
• Öka beställarkompetensen.