Socialstyrelsens film visar situationer om barn som anhöriga och vad det betyder att bli uppmärksammad. Läs mer på: Ser du mig? (socialstyrelsen.se).
Barn som närstående har rätt till information, råd och stöd
Forskning visar att barn som inte får stöd i samband med en allvarlig kris i familjen löper risk att utveckla ohälsa senare i livet. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.
När vårdnadshavare, syskon eller annan närstående har allvarliga svårigheter påverkar det barnen, ofta i form av allvarliga konsekvenser för deras hälsa, skolgång och arbetsliv. Många barn växer upp i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, annan allvarlig sjukdom, våld eller dödsfall. Barn som är närstående är särskilt sårbara, de är beroende av sina vårdnadshavare och sin familj och kan ha svårt att förstå det som händer.
Ett av hälso- och sjukvårdens uppdrag är att arbeta för att förebygga ohälsa.
Vårdens skyldigheter att uppmärksamma barns rättigheter
- Närstående barn ska uppmärksammas och få den information, råd och stöd de behöver och har rätt till.
- All personal ska känna till innehållet i riktlinje och rutin och förstå hur de implementeras på sin avdelning.
- All personal som möter patienter ska fråga dessa om de har närstående barn och om dessa har fått information om patientens sjukdom. Personal ska i första hand uppmuntra och hjälpa den vuxne att själv informera och stötta barnet.
- Det ska finnas någon på avdelningen som kan informera barn och unga om deras föräldrar inte själva kan göra det. Detta ska i möjligaste mån genomföras tillsammans med patienten.
- I de fall där det behövs ska barnet remitteras vidare för stöd och eventuell behandling.
- Barn som närstående ska dokumenteras i mall i Cosmic.
Lagstiftning och styrande dokument
Enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården ett ansvar att ge information, råd och stöd när förälder eller annan vuxen som barnet bor tillsammans med:
- Har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning.
- Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada.
- Är missbrukare av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
- Oväntat avlider.
År 2022 infördes även skärpta krav på hälso- och sjukvårdspersonal, enligt Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2022:39 7 kap 5 §, för hur barns behov av information, råd och stöd ska beaktas kopplat till våldsutsatta barn eller barn som bevittnat våld.
Stöd från Socialstyrelsen "Ser du mig?"
Socialstyrelsen har en webbplats med fokus på närstående barn inom hälso- och sjukvården. Syftet är att nå ut med information, kunskap och stöd som kan öka hälso- och sjukvårdens förmåga att tidigt upptäcka och ge stöd till barn som befinner sig i den utsatta situation som allvarliga svårigheter hos föräldrar kan innebära
Ser du mig? (socialstyrelsen.se)
Barnkonventionen
I Barnkonventionen finns artiklar som understryker barnets rätt till information, råd och stöd.
Region Värmlands styrande dokument
I Region Värmlands styrande dokument finns fler lagrum som täcker barnets rätt till information, råd och stöd.
- Barnets rätt till information, råd och stöd vid anhörig eller närståendes
sjukdom, missbruk, våldsutsatthet eller dödsfall - RIK 04976 (riktlinje i Vida) - Barnets rätt till information, råd och stöd vid anhörig eller närståendes sjukdom, missbruk, våldsutsatthet eller dödsfall - RUT 26224 (rutin i Vida)
Kopplat till rutinen finns några reflektionsfrågor se nedan.
Forskningsrapport
Gisela Priebe, professor i psykologi och föreståndare för Centrum för forskning
om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor, CBU, Karlstads universitet, har genomfört en enkätstudie med kliniskt verksamma medarbetare i Region Värmland.
Vägledning för praktiskt arbete
Grunden i att arbeta med barn som närstående är att alla medarbetare ska känna till innehåll och innebörd av i lagstiftning, riktlinje och rutin (se ovan). Utifrån dem kan fördjupande diskussioner och reflektioner hållas.
Starta gärna en arbetsgrupp med särskilt fokus på barn som närstående. Läs nedan hur de gjorde på onkologikliniken.
Starta en arbetsgrupp med särskilt fokus på barn som närstående
På onkologikliniken på Centralsjukhuset Karlstad finns sedan flera år en arbetsgrupp med fokus på barn som närstående. Det är representanter från klinikens olika enheter som alla möter patienter med närstående barn.
Gruppen träffas några gånger per termin. Deras uppdrag är bland annat att sprida kunskap till sina kollegor om barn som närstående.
- De träffar personal en gång per termin och uppdaterar eller repeterar kunskap.
- De har sett över den fysiska miljön på kliniken.
- De håller sig uppdaterade på ny forskning och kunskap inom området.
Presentation om barn som närstående
Denna presentation går igenom grunderna i arbetet med barn som närstående. Presentationen innehåller även reflektionsfrågor.
Webbutbildning: Våga fråga!
Nationellt kompetenscentrum anhöriga har på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram en webbaserad utbildning om hur vi som jobbar inom hälso- och sjukvården ska jobba med barn som närstående. Utbildningen ger en bra grund i lagstiftning och hur arbetet kan genomföras på avdelningen. Region Värmlands riktlinje och rutin går hand i hand med upplägget i Våga Fråga-utbildningen.
Syftet är att ge dig mer kunskap om hur barn som närstående kan uppmärksammas enligt 5 kap 7 § i hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningen ska även ge dig ökad kunskap om barns situation och behov i familjer som omfattas av bestämmelsen. Den ger dig också ett stöd för att utveckla och förfina rutiner och arbetssätt på din arbetsplats.
Utbildningen gjordes innan tillägget om att även barn som lever i familjer där våld förekommer omfattas av lagen. Dessa barn omfattas numer också av lagen.
Utbildningen består av en huvuddel som tar cirka en timme att genomföra. Efter denna del kommer du att bättre kunna uppmärksamma barns behov och ge det stöd som behövs. Del 2 av utbildningen görs i grupp på din arbetsplats. Webbstödet för gruppträffen är cirka tio minuter, men det ska finnas tid för diskussionerna på mötet.
Utbildningen kan med fördel läggas in som en del av introduktion av nya medarbetare på arbetsplatsen tillsammans med en genomgång av Region Värmlands riktlinje och rutin.
Våga fråga, webbutbildning på Nationellt kompetenscentrums anhöriga, NKA (anhoriga.se)
Ta en titt på er fysiska mijö
Finns det närstående barn som ibland kommer till oss för att besöka en inlagd förälder, eller som vill komma och hälsa på och se hur det ser ut där någon de bryr som om behandlas? Gå igenom era lokaler och försök tänka på hur miljön kan uppfattas av ett barn på besök. Förslag på frågor att utgå ifrån:
- Hur ser vårdsalarna och vårdmiljön ut?
- Finns det utrymmen för samtal med närstående barn?
- Behöver vi en lekhörna eller ett utrymme anpassat för närstående barn?
- Är våra besökstider bra utifrån ett barn och ungdomsperspektiv?
Reflektionsfrågor kopplade till rutinen
Samla kollegor för diskussion och reflektion kring ert arbete med barn som närstående. Ha rutinen framför er under diskussionen. Ni behöver inte gå igenom alla frågor vid samma tillfälle, välj de som är mest relevanta för er.
Barnets rätt till information, råd och stöd vid anhörig eller närståendes sjukdom, missbruk, våldsutsatthet eller dödsfall - RUT 26224 (rutin i Vida)
- Hur arbetar vi när det gäller information, råd och stöd direkt till barnet? Följer vi rutinen? Om inte - varför? Är vi nöjda med vårt arbetssätt? Varför
- Vem gör vad hos oss i nuläget? Kan vi dela upp ansvaret för olika åtgärder?
- Hur kommer barnet eller ungdomen till tals och får ställa egna frågor?
- Hur uppmärksammar och stödjer vi föräldrars eller vårdnadshavares behov av stöd i deras ansvar för barnets välbefinnande och trygghet?
- Hur arbetar vi när vi arbetar optimalt med barn och deras familjer? På vilket sätt märker barnen och deras familjer det? Låt fantasin flöda!
- Till vem på min arbetsplats vänder jag mig om jag behöver stöd i olika situationer?
- Vilka behov av kompetens eller fortbildning finns hos vår personal för att kunna ställa och besvara frågor från barn och patient, ta emot och hantera tankar och reaktioner från barnet och deras anhöriga?
- Vilka behov av handledning för personal finns vid kris och sorgehantering där barn och unga är inblandade? Hur ska ett sådant stöd formeras?
- Vid vilka situationer till exempel behov av handledning, stöd till barn och anhöriga, kan och bör vi samverka, eller hänvisa till andra verksamheter eller kompetenser? Till exempel inom barn- och familjestöd, barn- och ungdomspsykiatrin, barn och ungdomsmedicinska kliniken, lekterapin, barn- och ungdomshabiliteringen, primärvården, företagshälsovården, kommunens socialtjänst och elevhälsa, frivilligorganisationer med flera.
- Vilka fungerande kontaktkedjor behöver vi utveckla för att säkerställa vårt ansvar? Mellan olika vårdgivare inom och utom länet, elevhälsa, barnhälsovård, barnomsorg, sskola, socialtjänst eller andra stödfunktioner? Vilka rutiner och har vi för samverkan och informationsutbyte med andra aktörer?
- Hur synliggörs barn som närstående i vardagsarbetet på kliniken eller enheten?
- I vilka situationer riskerar vi att brista i uppmärksamhet? Vad ska vi göra åt det?
- Hur arbetar vi när vi uppfattar att barnets skolgång kan bli lidande på grund av situationen hemma?
- Hur agerar vi när vi misstänker missbruk hos en förälder?
- Hur agerar vi när vi är tveksamma till föräldraförmågan hos patienten eller partnern?
- Hur resonerar vi om risk- och skyddsfaktorer för en familj?
- Hur kopplar vi verksamhetens ansvar och arbete med barn som närstående till vårdprogrammet ”Våld i nära relationer” samt riktlinjen Anmälningsskyldighet och ansvar för barn och ungdomar upp till 18 år – barn som far illa eller riskerar att fara illa - RUT 11546 (rutin i Vida)?
- Hur ser miljön ut hos oss ur ett barn- och ungdomsperspektiv? Exempelvis vårdsalarna, samtalsutrymmen, vårdmiljöer, besökstider?
- Finns det något vi kan förbättra redan nu?
Sätt upp affischen "10 önskningar" i personalutrymmen
Ibland kan en behöva bli påmind om varför vi ska göra vissa saker. Denna affisch kan vara en hjälp i att behålla medvetenheten kring närstående barn.
Informationsblad med information till vuxna
Skriv ut broschyren ”Informationsblad till vuxen – stöd till barn när en förälder eller närstående blir sjuk” och informera dina kollegor om att och var broschyren finns. Denna kan delas ut till patienter/vuxna med närstående barn.
Min bok - när någon i familjen är sjuk
Tanken med "Min bok" är att den ska delas ut till barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som har en allvarlig sjukdom. Boken kan även användas om det är någon annan i familjen som är sjuk. "Min bok" är tänkt att användas när föräldrar, personal eller andra ska prata med barnet om sjukdomen.
Tyngdpunkten ligger då på hur barnet upplever situationen och hur barnet kan få hjälp att bearbeta tankar och intryck. "Min bok" passar för barn mellan 4 och 10 år.
Barnet bestämmer över boken och väljer själv om han eller hon vill läsa, skriva eller rita i den men kan ibland behöva hjälp av en vuxen.
OBS! Boken utgår från familjer där det finns en mamma och en pappa. Uppdatering pågår för att göra den mer inkluderande.
Utbildningsfilmer för vårdpersonal
Utbildningsfilmer för vårdpersonal som också kan användas som diskussionsunderlag.
Samtal 1 "Barn som nära anhörig - Ska du dö nu mamma?" är relevant för dig som möter barn som är närstående till en patient med svår sjukdom som kan leda till döden.
Närstående och vårdpersonal i relation till någon med svår sjukdom (Vårdgivarwebben)
Mer information till barn och vuxna
Här finns länkar till mer information riktade till barn och unga respektive vuxna att tipsa om. Listorna är allmänt hållna och det kan finnas ytterligare sidor att tipsa om som är kopplade till just ert verksamhetsområde både för barn och vuxna.
Information till barn och unga
1177 - När en vuxen i din familj inte mår bra
Den här texten riktar sig till barn eller unga som har någon viktig vuxen närstående som är sjuk eller mår dåligt.
När en vuxen i din familj inte mår bra (1177.se)
1177 - Stöd vid psykisk ohälsa för barn och unga i Region Värmland
Den här texten riktar sig till barn och unga som mår psykiskt dåligt. Texten ger information om vart en ska vända sig om en mår dåligt.
Stöd vid psykisk ohälsa för barn och unga i Region Värmland (1177.se)
UMO - om sorg
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. Här finns bland mycket annat, information om sorg riktat till ungdomar.
Maskrosbarn – för barns rätt till en trygg uppväxt
Maskrosbarn är en organisation som jobbar för att barn mellan 13-19 år ska få chans att berätta om sina svåra hemförhållanden. De erbjuder långsiktigt stöd, gemenskap och möjlighet för barn och unga att förändra sitt eget liv.
Nära cancer
Nära Cancer är ett webbstöd för unga som står nära någon som har cancer, eller som har förlorat någon i sjukdomen. Verksamheten drivs av Region Örebro län och Regionalt cancercentrum Mellansverige.
Nära cancer startsida (naracancer.se)
NKA – nationellt kunskapscentrum för anhöriga
Här finns information riktat till barn och ungdomar som har en förälder eller annan vuxen i sin närhet som har en sjukdom, som missbrukar, mår psykiskt dåligt eller som hastigt dör.
Information till vuxna med närstående eller anhöriga barn
Vid allvarlig sjukdom hos närstående
På 1177.se finns information som du kan ge till en förälder eller annan viktig vuxen som behöver prata med ett barn om när en närstående blir allvarligt sjuk:
Att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk (1177.se)
Informationsblad till viktig vuxen eller förälder att skriva ut och ge till vuxna:
Barn i sorg
Information om stödgrupper för barn och unga i sorg i Värmland:
