Till startsidan

Hälsa på lika villkor

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor undersöker hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i olika delar av landet och följer förändringar över tid.

Undersökningen Hälsa på lika villkor genomförs vartannat år. Det nationella urvalet är 45 000 personer i åldrarna 16 år eller äldre.

Läs mer om den nationella folkhälsoenkäten på Folkhälsomyndighetens webbplats.

I februari–maj 2024 genomfördes den nationella folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor.

Region Värmland deltog i undersökningen med tilläggsurval. Enkäten skickades till ett slumpmässigt urval av 5 189 personer 16 år eller äldre i länet varav 2 039 (39 procent) besvarade enkäten. Motsvarande undersökningar har genomförts i Värmland åren 2018, 2020 och 2021.

Resultaten för Värmland visar bland annat att:

  • Andel som har haft svårigheter med löpande utgifter de senaste 12 månaderna har ökat markant mellan 2021 och 2024.
  • Matvanorna har blivit sämre, andelen som äter frukt och grönt mer än 3 gånger per dag minskar och andelen som ofta dricker söta drycker har ökat mellan 2021 och 2024.
  • Många unga vuxna (15 procent) använder dagligen vitt snus.
  • Andelen med socialt stöd är fortsatt hög men tilliten till andra människor har minskat mellan 2021 och 2024.
  • Andelen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra har minskat mellan 2021 och 2024.
  • Hälften av kvinnorna har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Detsamma gäller för sömnsvårigheter.

Rapporten Hälsa på lika villkor 2018–2024 Powerpoint, 1 MB.

Under våren 2021 skickades frågeformuläret till drygt 5 000 slumpmässigt utvalda invånare i åldern 16–84 år i länet. Av dessa svarade 2 216, svarsfrekvensen var 44 procent. Frågeformuläret bestod av 68 frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt frågor om covid-19-pandemin.

Rapporten ”Folkhälsan i Värmland före och under coronapandemin – Resultat från Hälsa på lika villkor 2018–2021, 16–84 år” beskriver den vuxna befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa före och under covid-19-pandemin i Värmland.

Resultaten visar att hälsan hos länets befolkning inte har förändrats i någon större utsträckning under pandemin. De allra flesta, mer än 70 procent, upplever fortfarande att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. En ökning av ängslan, oro eller ångest och stress ses dock bland kvinnor.

Resultaten visar också att ekonomin har förbättrats något mellan 2018 och 2021. Tilliten till andra människor samt andelen med socialt stöd är hög och har inte förändrats. Däremot har andelen förvärvsarbetande som är oroliga för att förlora arbetet ökat.

Andelen som är fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan ser ut att ha ökat samtidigt som även stillasittande har ökat. Andelen dagligrökare visar en minskande tendens samtidigt som snusandet visar en ökande tendens. Matvanorna har blivit något ohälsosammare.

Många har varit oroliga för covid-19, varannan länsbo har varit orolig för sina närstående. De flesta, 80 procent i åldern 16–64 år, har inte påverkats sysselsättningsmässigt av pandemin men 7 procent anger att de har blivit permitterade. En av fem anger att de besvärats ganska mycket eller väldigt mycket av ensamhet och isolering under pandemin. Även om socialt deltagande har minskat avsevärt har det varit mycket vanligt att röra sig utomhus under pandemin.

Här finns rapporten ”Folkhälsan i Värmland före och under coronapandemin – Resultat från Hälsa på lika villkor 2018–2021, 16–84 år” Pdf, 2 MB..Re

Anu Molarius
Folkhälsobevakare
Telefon: 010 831 97 42
E-post: anu.molarius@regionvarmland.se

Cecilia Nyberg
Folkhälsoanalytiker
Telefon: 010 831 40 58
E-post: cecilia.nyberg@regionvarmland.se

Fredrik Granström
Folkhälsoanalytiker
Telefon: 010 831 43 92
E-post: fredrik.granstrom@regionvarmland.se

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?