Vägen till en mission
Vårt missionsarbete utgår från en tydlig bild av dagens verklighet och utmaningar. Samtidigt bär vi en stark vision om ett önskat läge där hopp, möjligheter och hållbara livsvillkor får växa. Här hittar du beskrivning av processen att ta fram missionen.
För att förstå vad som behövs och hur vi kan göra störst skillnad för vi en nära dialog med olika samhällsaktörer och lyssnar till de unga. Genom omvärldsanalys, egna undersökningar, workshops och kreativa mötesplatser har vi samlat kunskap och perspektiv som hjälper oss att se både problemen och potentialen tydligare.
Vad är en mission?
Att arbeta missionsdrivet är en metod för att lösa komplexa samhällsutmaningar genom samarbete, gemensam riktning och lärande. Arbetssättet kan delas in i fyra steg som hänger samman i en cirkulär process:
- Förstå samhällsutmaningen
Samla bred expertis och olika perspektiv för att analysera och definiera problemet. - Sätt upp omställningsmål
Formulera gemensamma mål och skapa förutsättningar för samarbete mellan flera aktörer och sektorer. - Genomför insatser
Leda, koordinera och genomföra de åtgärder som behövs för att nå målen. - Lär och skala upp
Följa upp, utvärdera och ta tillvara lärdomar som gör det möjligt att utveckla och sprida de arbetssätt som fungerar.
I centrum av processen finns mobilisering, det vill säga att samla aktörer, kunskap och engagemang för att skapa långsiktig förändring.
Under 2025 befann vi oss mycket i steg 1 och under våren 2026 står steg 2 i centrum: att formulera missionen – omställningsmålet – med bred delaktighet. På den här sidan får du inblick i processen fram till idag och kan ta del av ett urval av underlag/resultat som sammanställts på vägen mot missionen.
Att förstå samhällsutmaningen
Den komplexa samhällsutmaning som vi genom missionen vill adressera och påverka är den negativa utvecklingen av den psykiska hälsan bland Värmlands barn och unga. Du kan läsa mer om det på den här sidan:
Att sätta upp ett omställningsmål
Bakgrund
Det finns en politisk vilja i länet att göra mer för att stärka barns och ungas hälsa eftersom hälsoutfallet idag inte är bra nog. Det framgår av ett flertal styrande dokument, se
Uppdragets ursprung
Från våren 2024 till och med våren 2025 pågick en orienterings- och förankringsfas för att inventera vad som redan pågår, vad som saknas samt ta fram förslag på riktning och förankra den. Dialog och förankring skedde på övergripande nivå både inom Region Värmland och i länet, bland annat inom ramen för Värmlandsstrategins årshjul.
Sommaren 2025 blev det klart att kraftsamlingens intentioner skulle integreras i en av de missioner som lyfts in i den reviderade Värmlandsstrategin. Beslut om en förnyad Värmlandsstrategi fattades av ett enhälligt regionfullmäktige i november 2025.
Med andra ord har flera initiativ med liknande intentioner nu sammanförts i en och samma kraftsamling – eller mission – för barns och ungas hälsa.
Hösten 2025 inleddes ett arbete för att engagera en bredd av samhällsaktörer, med Värmland 2040-konferensen som startpunkt.
Förarbete och mobilisering
Under hösten 2025 och inledningen av 2026 har vi ägnat oss åt att:
- Beskriva ett nuläge, med fokus på den negativa utvecklingen av den psykiska hälsan hos barn och unga.
- Utforska ett önskat läge, med fokus på vad som är viktigt för att barn och unga ska må bra och hur vi vill att samhället ska se ut.
- Fördjupning i hur vi kan närma oss det önskade läget, vilka organisatoriska förutsättningar som behövs.
Det har vi gjort genom att kombinera kunskapsunderlag med dialoger med olika aktörer (sakkunniga) samt involvering av ungdomar. Detta sammantaget har genererat insikter och slutsatser som tagits med in i formuleringen av missionen.
Insamling av underlag
För att involvera och synliggöra barns och ungas röster i arbetet har aktiviteter utvecklats, för och tillsammans med unga. Ett regionalt hackathon (samskapande workshop) har genomförts tillsammans med Youth Hub Värmland, som är en plattform för kompetensutveckling och processtöd inom arbetet med ungas delaktighet och inflytande. I det gemensamma arbetet har även det digitala verktyget Vocean testats för att undersöka om ett mer interaktivt och dialogorienterat arbetssätt kan bidra till ökad delaktighet hos barn och unga.
Ett viktigt bollplank i arbetet med att synliggöra barns och ungas röster har varit de unga regionutvecklarna. Unga regionutvecklare har i uppdrag att undersöka hur ungdomar kan få inflytande i frågor som är viktiga för dem.
Regionalt hackathon
Den 29 oktober 2025 arrangerades Värmlands första regionala hackathon – en samskapande workshop där värmländska ungdomar mötte regionala beslutsfattare såsom politiker, tjänstepersoner och andra vuxna i maktpositioner. Totalt deltog 42 personer, varav 20 var ungdomar och 22 var beslutsfattare.
Genom hackathonet fick vi beskrivningar på flera utmaningar som unga upplever i sin vardag. Skolan präglas enligt flera av stress, brist på stöd och begränsat elevinflytande, vilket påverkar både trygghet och psykiskt välmående. Unga upplever också brist på meningsfull fritid, begränsad kollektivtrafik, få arbetstillfällen och svårigheter i övergången mellan skola och arbetsliv.
För att möta dessa problem efterfrågas en mer inkluderande och trygg miljö där unga får större inflytande och bättre stöd. Förslag som lyfts är stärkta elevhälsoteam, fler vuxna i skolan, avgiftsfria fritidsaktiviteter, bättre kollektivtrafik och fler praktik- och jobbmöjligheter. En röd tråd i förslagen är behovet av bättre samverkan mellan skola, samhälle, arbetsliv och transport.
Läs rapporten i sin helhet här:
Vocean – I en parallell värld
Regionen har genomfört ett tidsbegränsat test av det digitala verktyget Vocean, med syftet att undersöka om ett mer interaktivt och dialogorienterat arbetssätt kan bidra till ökad delaktighet hos barn och unga. Genom AI sammanfattades ungas inspel och gjorde det möjligt för ungdomarna att tycka till om dem också.
Vocean spreds via buss-TV, sociala medier och med hjälp av de unga regionutvecklarna med budskapet: ”Vi vill förstå hur livet faktiskt är för unga i Värmland – inte genom statistik eller vuxnas gissningar, utan genom det ni själva berättar.”
I verktyget fick de unga beskriva en parallell värld, vilket är ett sätt att beskriva hur det skulle kunna vara – om något viktigt i vardagen fungerade bättre, kändes tryggare eller gav mer mening. Det behövde inte vara realistiskt utan kunde vara kreativt, oväntat eller helt enkelt sådant som skulle kunna göra livet bättre.
Resultatet från Vocean kan sammanfattas i sju parallella världar:
- Balansvärlden – där tiden räcker till
En värld där skoldagarna är mer balanserade och ger plats för återhämtning, fritid och familj. Stressen har minskat och ungdomar kan leva ett liv där plugg, vila och aktiviteter får plats. - Tillhörighetsvärlden – där alla hör hemma
En värld utan utanförskap där människor känner sig sedda och uppskattade. Skolan anpassas efter individen och gemenskapen präglas av respekt, trygghet och stöd. - Teknik- och naturvärlden – den gröna framtiden
En hållbar värld där teknik och natur samverkar. Städer är gröna, luften ren och kollektivtrafiken fungerar överallt, medan tekniken används för att förbättra livskvaliteten. - Aktivitets- och glädjevärlden – rörelse för alla
En värld där idrott och aktiviteter är tillgängliga och prisvärda för alla. Rörelse sker för glädje och gemenskap, och det finns platser både för aktivitet och vila. - Trygghetsvärlden – ett samhälle utan rädsla
En värld där människor känner sig trygga i offentliga miljöer. Samhällets stöd fungerar och alla kan få hjälp och skydd när det behövs. - Frihetsvärlden – vardag med möjligheter
En värld där människor har frihet och egenmakt i vardagen. Grundläggande behov är tryggade och ekonomiska möjligheter gör det lättare att forma sitt eget liv. - Acceptansvärlden – där olikheter är en styrka
En värld som är anpassad för olika behov och sätt att lära. Skola och arbetsliv är flexibla och inkluderande, och människor får stöd att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Det önskade läget - ungas och vuxnas röster
Såväl sakkunniga som ungdomar har på olika sätt fått tycka till om vad som är viktigt för att barn och unga ska må bra, d.v.s. faktorer som skapar eller stärker hälsa (är hälsofrämjande). Det finns en stor samstämmighet mellan ungas och sakkunnigas perspektiv, även om det uttrycks på lite olika sätt.
Sammanfattande analys av de gemensamma nämnarna:
- Trygghet som grund för allt
- Relationer och närvarande vuxna
- Delaktighet och verkligt inflytande
- En trygg och inkluderande skola som ser individen
- Tillgänglig mobilitet och jämlika möjligheter
- Meningsfull och jämlik fritid
- Tidiga och lättillgängliga stödinsatser
- Tillgängliga och anpassade miljöer
- Trygga mötesplatser – fysiska och digitala
- Ett gemensamt ansvar för nästa generation
Ovanstående har stor överensstämmelse med kunskaperna om skyddsfaktorers betydelse och verifierar den inriktning som lyfts under dialogen om missionen i det inledande förankringsarbetet. Det handlar om ett gemensamt samhällsbygge där många kan bidra på olika sätt för att stärka barns och ungas rättigheter, miljöer samt relationer.
Samtalen som fördes på arbetsmötet i januari förstärker bilden ytterligare. Mer underlag finns att del av för den nyfikne! Se kontaktinformation på denna sida:
Sakkunnigas perspektiv på organisatoriska förutsättningar
I förarbetet under 2025 har frågan om hindrande och möjliggörande faktorer för ett förstärkt främjande arbete för barns och ungas hälsa funnits med. Frågor om hur vi kan närma oss det önskade läget har ställts till sakkunniga i länet via både workshops och enkät.
Sammanfattningsvis visar materialet att de största hindren inte är brist på engagemang utan hur systemen är organiserade, styrda och finansierade.
Sammanfattande analys
Möjliggörande organisatoriska förutsättningar kännetecknas av tydlig gemensam riktning, mandat för samverkan, långsiktighet och resurser nära verksamheten, medan hindren främst handlar om stuprör, kortsiktighet, projektifiering och administrativ överbelastning. Nedan kan du läsa mer om hindrande och möjliggörande faktorer.
Störst påverkan ligger på politisk nivå, förvaltningsledning och systemledande funktioner. Det är här förutsättningarna skapas för långsiktighet, resurser, mandat och samverkan. Individnära, operativ verksamhet påverkar utfallet, men kan inte ensamma övervinna strukturella hinder som skapas högre upp i systemet. Som exempel kan nämnas att när civilsamhället inkluderas på ett strukturerat sätt förstärks systemets kapacitet. När samverkan i stället sker ”ad hoc” blir effekten begränsad.
Detta ringar in viktiga organisatoriska förutsättningar som kan hjälpa till att förverkliga det som är viktigt för barns och ungas välmående. Arbetet med att formulera en tydligare gemensam mission för barns och ungas hälsa syftar till att omhänderta de hindrande och främjande faktorer som identifierats.
Hjälpte sidan dig?