Värmlands mission för alla barns och ungas hälsa

Ordföranderådet har ställt sig bakom en mission för barns och ungas hälsa i Värmland. Nu finns en långsiktig och gemensam riktning som sätter det hälsofrämjande arbetet på kartan och som mobiliserar hela samhället. Det kommer ge märkbara effekter på sikt.

Missionen har arbetats fram tillsammans med länets aktörer, och ungas röster har också vägts in. Både ungdomar och sakkunniga poängterar betydelsen av bland annat trygga relationer och delaktighet (skyddsfaktorer). De är grundläggande för såväl självskattad hälsa som framtidstro.

Fem centrala byggstenar, som sakkunniga har efterfrågat, ska säkra att arbetet blir långsiktigt och verkligen gör skillnad. Tillsammans stärker vi genomförandet av Värmlandsstrategin!

Här kan du läsa vad länets politiska ledning har ställt sig bakom:

Övergripande missionsformulering

Med styrande norm avses att beslutsfattare har på sig ”främjandeglasögon” i styrning, prioritering och uppföljning. Det innebär också att perspektivet ges utrymme på dagordningen i befintliga forum och strukturer där barns och ungas hälsa, rättigheter och livsvillkor avhandlas. Att förändra normer tar tid, därför är långsiktigheten central här.

Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att man tar fasta på kunskapen om skyddsfaktorer. Genom att addera skyddsfaktorer ökar barns chanser till god hälsa, samtidigt som ”rustningen” mot olika former av ohälsa och problematik stärks. Särskilt centrala är i denna satsning är framtidstro, trygga relationer, fullföljda studier, goda levnadsvanor och främjande miljöer. Här ingår en meningsfull fritid likaså att bli sedd, hörd och ha tillgång till makt och inflytande.

Samhällets aktörer är organisationer eller verksamheter som finns inom offentlig sektor, i civilsamhället, näringslivet, Karlstads universitet samt andra statliga myndigheter. Med andra ord: hela det regionala ledarskapet.

Inom gruppen barn och unga finns stora variationer när det gäller behov, förutsättningar och hälsostatus. Alla barn och unga har rätt till god hälsa, därför krävs ett ständigt närvarande jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Det gäller även ur ett geografiskt perspektiv - platsen och de lokala förutsättningarna har betydelse.

Byggstenar

För att förflytta Värmland i riktningen mot den övergripande missionen behövs bland annat dessa byggstenar:

Barns och ungas hälsa – ett värmländskt samhällskontrakt

Från enskilda aktörer till ett gemensamt åtagande

Barns och ungas hälsa behöver vara en långsiktig och gemensam samhällsprioritering som samlar aktörer i hela systemet. Offentlig sektor har ett särskilt ansvar, men utvecklingen behöver ske i samspel med civilsamhälle, näringsliv och med barn och unga själva. Denna byggsten handlar om att kliva in i ett gemensamt åtagande där barns livsvillkor och hälsa vägleder beslut och prioriteringar inom en bredd av ansvarsområden, över tid och över organisationsgränser.

Hälsokunniga beslutsfattare förstår hur olika beslut påverkar barns liv och hälsa (direkt och indirekt), efterfrågar socialt värdeskapande effekter och motverkar aktivt skillnader i livsvillkor.

Struktur och kultur för långsiktig samverkan

Från stuprör till samordnat systemarbete

För att den gemensamma riktningen ska bli verklighet behöver samverkan vara en naturlig och integrerad del av hur vi arbetar. Denna byggsten handlar om att förstärka förutsättningarna för aktörer – kommuner, region, länsstyrelse, civilsamhälle, akademi och näringsliv – att agera tillsammans på gemensamma arenor, dela kunskap och utveckla arbetssätt som håller över tid.

Det handlar också om kultur och förhållningssätt. Att bygga tillit, arbeta generöst över gränser och se den egna rollen som en del av något större. När strategisk samverkan hänger ihop med det vardagsnära arbetet nära barnen, kan olika aktörer bidra på olika sätt – med både direkt och indirekt betydelse för barns livsvillkor och hälsa.

Hälsa som långsiktig investering

Från kostnad till strategisk investering

Att se hälsa som en investering innebär att ekonomiska resurser används strategiskt och långsiktigt för att stärka barns och ungas livsvillkor. Detta innebär utveckling av ekonomiska styrmodeller som möjliggör främjande och förebyggande arbete och långsiktiga satsningar, exempelvis genom sociala investeringar och budgetperspektiv som sträcker sig över mandatperioder.

Denna byggsten är viktig för att säkerställa att systemet kan upprätthålla insatser över tid och signalerar samtidigt något till barn och unga: ni är viktiga. Offentlig sektor har ett stort ansvar men civilsamhället och näringslivet behöver ges möjlighet att vara del av denna investeringslogik.

Stabilitet och kontinuitet i barnens vardagsmiljöer

Från projekt och kortsiktighet till hållbara strukturer nära barn och unga

Trygga, närvarande vuxna och stabila relationer är centrala skyddsfaktorer för barns hälsa och utveckling. För att skapa verklig förändring behöver insatser vara en del av ordinarie verksamhet snarare än tillfälliga projekt. Stabil bemanning och tillräckliga resurser i barns vardagsmiljöer är avgörande.

Detta ger professioner bättre förutsättningar att fokusera på relationer och hälsofrämjande insatser som stärker barns utveckling. Tillit och framtidstro byggs i barns vardag – i förskola och skola, i familjen och på fritiden, ofta i samspel med civilsamhället. Hållbara strukturer är avgörande eftersom de skapar kontinuitet och har verklig påverkan på barns hälsa.

Barn och unga som aktiva medskapare av samhället

Från passiva mottagare till aktiva medskapare

Denna byggsten handlar om att hela systemet – från politiska beslut till vardagsverksamheter – utgår från en barnsyn där barn ses som individer med rättigheter, behov och förmågor. Det präglar hur vi pratar om och med barn och unga, samt hur inkludering i beslut och prioriteringar sker. Genom att utmana vuxennormen tas ungas erfarenheter och perspektiv tillvara som en kraft i utvecklingen, vilket stärker delaktighet och framtidstro.