Till startsidan
Till startsidan
Start /Hälsa & vård /Alla barns och ungas hälsa /Vi fokuserar på skyddsfaktorer

Vi fokuserar på skyddsfaktorer

Skydds- och riskfaktorer samspelar på flera nivåer och starka skyddsfaktorer kan minska effekten av risker och förebygga ohälsa.

Barn som cyklar och drar sin pappa på cykel bakom sig. 

Skydds- och riskfaktorer finns på individnivå, i familjen, förskolan och skolan, i kompiskretsen och på samhällsnivå.

Det sker ett komplext samspel mellan skydds- och riskfaktorer. Skyddsfaktorer kan, särskilt om de är flera, motverka riskfaktorer genom att fungera som en buffert mot riskexponering. Det innebär att även om ett barn har flera riskfaktorer i sin närmiljö kan ökad förekomst av skyddsfaktorer minska ”hotet” från riskfaktorerna.

Tillsammans bidrar skydds- och riskfaktorer till ökad eller minskad sannolikhet att utveckla olika former av ohälsa eller annan problematik. Det är sällan raka orsakssamband mellan en enskild faktor och ett (o)hälsoutfall.

Skyddsfaktorer som missionen kan fokuserar på

I arbetet mot missionen alla barns och ungas hälsa fokuserar vi på dessa skyddsfaktorer i första hand. Nedan får du exempel på vad skyddsfaktorerna innebär och hur man kan påverka dem.

Bilden visar fyra cirklar med texterna Fullföljda studier, Trygga relationer, Goda levnadsvanor, Främjande miljöer. En cirkel i mitten har texten Framtidstro.

Fullföljda studier, trygga relationer, goda levnadsvanor, främjande miljöer och framtidstro är viktiga skyddsfaktorer som missionen kan fokusera på.

Framtidstro kan betraktas som både mål och medel. Det har ett positivt samband med god hälsa och kan påverkas bland annat genom trygga relationer och fullföljda studier.

Framtidstro är en spegling av nuet – att tillvaron uppfattas som begriplig, hanterbar och meningsfull (känsla av sammanhang). Det i sin tur hänger ihop med motivation, handlingskraft och handlingsutrymme.

Barn och unga behöver ges möjligheter att utveckla sina egna förmågor och kompetenser och samtidigt ges tillgång till samhällets resurser på ett jämlikt sätt.

Mellan lärande och hälsa finns ett ömsesidigt samband, därför är detta inte enbart en ”skolfråga”. Fullfölja studier handlar givetvis om skolans grunduppdrag och om att skolan ska vara inkluderande, men också om det som sker utanför skolan och skoltiden som kan ”hjälpa eller stjälpa” ett barns skolnärvaro och skolframgång.

Här har flera aktörer ett ansvar och en möjlighet att bidra exempelvis genom meningsfulla fritidsaktiviteter, läxhjälp, språkstöd eller olika typer av stödinsatser till familjer.

Trygga relationer har ett starkt samband med god hälsa. Det handlar både om familjerelationer och om andra viktiga personer i barnens nätverk (vuxna och jämnåriga). Detta innefattar också frihet från kränkningar, våld och ofrivillig ensamhet. För äldre barn eller unga inkluderas även sexuell och reproduktiv hälsa.

Trygga relationer kan främjas bland annat genom föräldraskapsstöd, aktivt arbete med värdegrunds- och bemötandefrågor eller genom att stärka barns och ungas socioemotionella färdigheter.

Goda levnadsvanor handlar bland annat om tillgång till aktiviteter och verktyg som främjar fysisk aktivitet, rörelseglädje, bra mat- och sömnvanor och som förebygger övervikt samt bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS).

Främjande miljöer handlar bland annat om att de fysiska och digitala ”rum” som barn och unga vistas i ska vara trygga och främjande. Trygga och främjande rum kan finnas eller skapas i till exempel:

  • Förskola och skola
  • Kultur och fritid
  • Resvägar och färdsätt
  • Stadsmiljöer
  • Landsbygdsmiljöer
  • Naturen

Vem kan engagera sig?

Välkommen att ta kontakt om du vill veta mer:

Kontaktinformation

Sidan uppdaterad 14 januari 2026

Hjälpte sidan dig?
Skriv ut
Rityta 1