Beredskap om strömmen går

Alla har nog varit med om att strömmen går – en liten stund eller kanske för flera dagar. Hela samhället – även privatpersoner – behöver ha en plan för att klara sig vid olika typer av strömavbrott.

De flesta oplanerade strömavbrotten orsakas av vädret, till exempel storm, åska eller kraftigt snöfall. De senaste åren har det också pratats mycket om att vi behöver vara förberedda på andra kriser. Det kan vara energikriser orsakade av brist på olja, höga vattennivåer eller angrepp på kraftledningsnätet.

Vi lever i ett samhälle där nästan allt kräver elektricitet.

– När elen försvinner märks det snabbt. Vi kan inte laga mat, inte använda kortbetalning, inte öppna elektroniska dörrar, inte tanka drivmedel, inte ladda telefonen. Och för många blir det svårt att få värme, säger Tommy Sjöling, som är strateg inom försörjningsberedskap hos Länsstyrelsen Värmland.

Ukraina har byggt en beredskap

Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommenderar att hushåll ska kunna klara sig själva i sju dagar. Men erfarenheterna från Ukraina visar att kriser kan bli betydligt längre.

Tommy Sjöling berättar att man i Ukraina har byggt upp och utvecklar sitt arbete med beredskap. Nu finns ett system i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Det sker även planerade strömavbrott för att styra elen till olika delar i samhället, så att alla har möjlighet att få el under ett antal timmar under exempelvis ett dygn.

Beredskap på olika nivåer

För att minska risken för och mildra konsekvenserna av en eventuell störning arbetar Sverige förebyggande och förberedande på alla nivåer i samhället. Det civila försvaret är indelat i tolv beredskapssektorer, utifrån olika samhällsfunktioner. Ansvarig myndighet för sektorn energiförsörjning är Energimyndigheten.

– Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar och ska samordna krisberedskapen och det civila försvaret inom länets gränser. Vi arbetar även proaktivt i projektform med samhällets aktörer. Ett exempel är samlad och stärkt kommunal energiplanering där beredskapen är en viktig del.

Region Värmland ansvarar för att Värmlands hälso- och sjukvård, smittskydd, kollektivtrafik och andra samhällsviktiga verksamheter fungerar även i en krissituation.

Kommuner bygger upp trygghetspunkter

Kommunerna har flera olika ansvar för beredskap. De ska bland annat se till att egen samhällsviktig verksamhet fungerar även under kriser. De ska också ha förmåga att förebygga och hantera konsekvenser av störningar eller avbrott i energiförsörjningen. I krig ska de bland annat vidta åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor.

Idag finns ingen lag om att kommunerna ska ha trygghetspunkter eller motsvarande, men signalerna tyder på att så kan komma att bli, säger Tommy Sjöling.

Trygghetsplatser kan öppnas vid kriser, höjd beredskap eller krig. Där kan invånare få bland annat värme, vatten, möjlighet att ladda mobilen och inhämta information. Karlstads kommun planerar för ett tjugotal trygghetspunkter. Den första invigdes i Molkoms arena i maj.

Energiberedskap är ett gemensamt ansvar

Myndigheter och andra organisationer har ansvar för beredskap. Men privatpersoner har också ett ansvar. Den som bläddrat i MCF:s ”Om krisen eller kriget kommer” vet att det finns en del vi kan göra för att förbereda oss. Några exempel:

• Fyll dunkar med vatten.
• Bygg upp ett förråd med mat som går snabbt att tillaga eller kan ätas kall.
• Se till att ha filtar och varma kläder hemma.
• Skaffa en radio som går på batterier.
• Ha kontanter hemma.

– Tänk också på att energiberedskap inte bara handlar om teknik. Det handlar om människor också. Vid en kris blir det tydligt hur beroende vi är av varandra – grannar, kollegor, familj och lokalsamhälle. Lär gärna känna dina grannar så ni kan hjälpa varandra. Att stärka beredskapen är både klokt och nödvändigt, poängterar Tommy Sjöling.

Många fler råd finns i broschyren ”När krisen eller kriget kommer”, som delats ut till alla hushåll, och på flera webbsidor.